Loggbok

2023-01-12
Precis som San Sebastianborna på La Gomera gjorde så håller vi oss ganska stilla dagen efter ”nyårsafton”. Vi promenerar på stan, kompletteringshandlar mat, fyller upp Salsas vattentankar och gör diverse småarbeten på båten. Nu dröjer det ett tag innan vi kommer in i någon marina igen.

2023-01-13
Dags att lämna Puerto Mogan. Men inte för någon längre segling. Det blåser väldigt lite så vi kör för motor till viken utanför Anfi del Mar, som är en populär ankarplats. Att vi uppskattar ankringsplatsen beror på att här är kristallklart vatten och sandbotten så ankaret sitter tryggt fast även om det skulle blåsa upp. Dessutom kan man tryggt lämna jollen vid någon brygga i marinan när man vill göra en tur i land.

2023-01-14
Vi ligger till ankars utanför Anfi del Mar.

2023-01-15--17
Marias dotter Sofia med maken Ulrik och barnen Ella och Olivia har bokat in sig på ett Ving-hotell strax norr om Puerto Rico. Naturligtvis vill Maria ta chansen att umgås med barnbarnen så vi ankrar Salsa i viken utanför Playa del Tauro och använder jollen för transporter till och från beachen.
Det är inte alltid helt enkelt att komma torrskodd i land. Atlantens dyningar är långa och ute till sjöss kan de verka oförargliga. Men när dyningarna når stranden blir det ändring. Det har såväl Maria som övriga passagerare, samt jolle och motor fått känna på. Som tur är så torkar kläderna fort i värmen och telefoner och annat som inte tål vatten har vi alltid i vattentäta små sjösäckar. Tyvärr blir det gärna lite dramatik när vågorna överfaller oss så våra kameror hinner aldrig föreviga de dråpliga situationerna.

2023-01-18
Vi hämtar våra gäster på stranden med jollen och efter torkning äter vi lunch ombord. Efter lunchen kör vi för motor till Anfi del Mar där vi ankrar, som flera gånger tidigare, i viken. Under förflyttningen somnar en kvalificerad majoritet (75%) av gästerna. Sjön suger.
Vi skjutsar in besättningen och gästerna i omgångar med jollen, tar en taxi till utmärkta restaurangen Taste i Arguinaguin och äter en väldigt god och trevlig middag tillsammans.

2023-01-19—20
Vi ligger kvar till ankars. Maria åker buss till och från barnbarnen i ”Vingparadiset”och Fredrik sköter om båten.

2023-01-21
Sofia med familj åker tillbaka till Sverige. Vi tar en promenad till Arguinaguin för att motionera lite, handla lite och äta lunch. Promenaden går lite långsamt för Maria har ännu inte helt fått tillbaka energin efter influensan, och måste vila på vägen. Vi väljer att åka reguljär ”Bottom Glass Ferry” tillbaka till Anfi för att spara på krafterna. Glass Bottom visar sig vara ett oputsat fönster på 0,5 x 1 meter i båtens botten. Tur att vi inte var ute för att titta på vackra fiskar.

2023-01-22
Vi ligger kvar till ankars och tar det lugnt. Men som vi sagt förut så finns det alltid något att göra på en båt. Nu har vi passerat halvtid på vår längesegling och då är det dags att göra lite års-underhåll på Salsa. Ny bottenfärg fick Salsa redan på Pasito Blanco i december men nu måste även motor och generator underhållas. Huvudmotorn ska en firma på Teneriffa få serva i kommande vecka men Fredrik kontrollerar själv ventilspel och byter olja på generatoraggregatet. Generatoraggregatet, av märket Fischer Panda är en liten encylindrig diesel som är kopplad till en 230 Volts generator. Med ström från generatorn laddas Salsas förbrukningsbatterier med hjälp av samma batteriladdare som laddar batterierna när vi har kopplat in oss på ström från land. Generatorn kör vi någon dryg timme vartannat dygn för att kunna hålla igång både frys och kylskåp när vi ligger ankrade.

2023-01-23
Vi kastar loss för att segla till Santa Cruz på Teneriffa. Seglingen börjar med ganska svag vind, eftersom vi på sydvästsidan av ön ligger i lä av Gran Canaria. Men redan efter någon timme är vi ute mellan öarna och fullt exponerade för den nordostliga friska vinden. Med två rev i storen och revad genua gör vi mer än åtta knop. Hade det inte varit för att den grova sjön slår in över sittbrunnen hade det varit riktigt behagligt, enligt Fredrik. Maria däremot njöt inte av överresan, med 14 m/s snett framifrån och 3 meter höga vågor kan det aldrig bli ”behagligt”.
Men redan klockan tre på eftermiddagen är vi framme och förtöjer i marina Santa Cruz. Lite senare skålar vi med en gin och tonic för en ”miraculous survival”.