24/03
och 25/03. Vi ligger till ankars och tar det lugnt. Vi läser böcker och har det
bra. Men vi laddar också upp senaste ”bloggen”. När man ligger i ett land där
internet genom svenska operatörer kostar mycket så är man bunden till att
använda wi-fi från någon plats i land. Ombord har vi en antenn som är väldigt
bra på att snappa upp wi-fi-signaler, men tyvärr så behövs oftast ett password
för att använda sig av det. Då får man uppsöka något wi-fi-ställe på land,
beställa kaffe eller en öl och lunch och samtidigt be om passwordet. Kvaliteten
på wi-fi på restaurangerna och kaféerna varierar mycket. Fyra timmar senare
efter besök på tre restauranger och en iskaffe, en öl och en lunch senare är
loggboken äntligen uppdaterad.

26/03.
Vi lämnar Jolly Harbour för den här gången. Vi tänker komma tillbaka hit i
april för att förbereda atlantöverfarten. Nu seglar vi mot Montserrat. Montserrat
upptäcktes av…… ja gissa vem? Rätt! Columbus 1493. Han tyckte att ön påminde
honom om omgivningarna runt klostret i Montserrat i Spanien, så han döpte ön efter
det.

Efter
en härlig seglingsdag ankrar vi i viken Little Bay på Montserrats NV kust. Orkanen
Hugo drabbade ön 1989 då 90% av bebyggelsen förstördes, och sedan när landet
hade byggts upp igen vaknade vulkanen Soufrière Hills efter att ha varit sovande
400 år med upprepade vulkanutbrott från 1995 som resulterat i att två
tredjedelar av ön är olämplig för boende. Huvudstaden Plymouth på södra delen
av ön fick överges och är idag begravd i aska.

Efter
sedvanlig inklarering hos tull, immigration och hamnmyndigheterna blir det en stillsam
middag ombord. Tyvärr är inte omgivningen stillsam. Det kommer en swell, dvs.
dyningar in i viken och alla båtarna kränger hit och dit. Men det är inte den
värsta swell vi upplevt så vi sover hyfsat i alla fall.

27/03.
Vi gör utflykt på ön tillsammans med besättningen på svenska S/Y Isa. Vi får
tag i en bra guide som heter Joe Phillip, han kör runt med oss en halv dag på
ön dvs till de delar av ön som inte är avstängda pga av vulkanen. Först besöker
vi vulkanobservatoriet och ser på en video om vulkanaktiviteten.
Joe var vår guide på Montserrat och berättade om tiden före och efter vulkanutbrotten.

Sedan blir det
rundtur, bl.a. till Joe’s gamla hemby som han tvingades lämna för 21 år sedan.
Han visar oss bilder på hur det såg ut innan vulkanutbrotten startade 1995.
Sedan kan vi själva på plats jämföra med hur det ser ut idag. Växtligheten har
tagit över hela byn så man kan bara skymta husen mellan allt det gröna. Idag är
det ingen som hindrar folk från att flytta tillbaka men Joe bedömer risken som
för stor. Vulkanen kan när som helst få ett nytt utbrott.

Vulkanen Soufrière Hills

28/03.
Ännu en fin seglingsdag. Kanske den bästa vi haft i Karibien! Vi seglar mot ett
nytt land i en fin slör på 5-7 m/s och förtöjer vid en boj utanför Charleston
på ön Nevis. Landet heter ”St. Kitts och Nevis” och består av två öar med samma
namn. Att klarera in går inte för det är halv ”national holiday”. Barnen på ön
har något stort sportevenemang. Vi får vackert stanna ombord till nästa dag.
Att besöka ön utan att vara inklarerad ses i en del länder som ett allvarligt
brott. Hur det bedöms på Nevis undviker vi att ta reda på.

29/03.
Antagligen hade det inte vart något grovt brott att gå omkring lite i staden
utan att vara inklarerad för idag lyckas vi inte heller klarera in.
Immigrations dator har slutat att fungera. I stället för att klarera in oss
manuellt får vi tillsägelse att klarera in på St. Kitts när vi anländer dit. På
frågan om vi fritt kan röra oss på ön svara den kvinnliga tjänstemannen ”Visst.
Nu har ni ju pratat med mig”. Vi besöker därför Hamilton muséet och lär oss
lite mer om öns historia och framförallt om Alexander Hamilton som växte upp på
ön. Han reste sedan till Amerika för att studera, blev kvar och var en av de
kloka män som satte upp regelverk för det som skulle bli Amerikas Förenta
Stater. Det kanske inte är något man tänkt på direkt men han är avbildad på
USA’s 10$ sedlar. Det kommer vi inte att glömma nu – en riktig ”På Spåret
fråga”.

30/03.
Vi seglar till St. Kitts och ankrar utanför marinan i huvudstaden Basseterre.
Två stora kryssningsfartyg ligger inne vid kryssningspiren och staden är fylld
av kryssningspassagerare dvs. den delen som är uppbyggd för kryssnings turister
”Cruisers Mall”. Efter inklarering på immigrationskontoret tar vi en taxi till
en supermarket för att fylla på förråden. Vår amerikanska vän Bill skall segla
med oss i två veckor och anländer ikväll.

Utbudet
i matvarubutikerna varierar stort mellan länderna och är alltid en
överraskning. Ibland finns bara det mest ”nödvändiga” i form av mat på burk,
chips och öl. Ibland finns det ett fantastiskt fint utbud. Väldigt få butiker
har färskt kött och grönsaksutbudet är tvärt emot vad man kan tro begränsat.
Kött och fisk finns för det mesta bara fryst. På gatan eller på den lokala
marknaden kan vi handla fina frukter och grönsaker. Antagligen pga. att dessa
grönsaker aldrig har förvarats i kyla, tycker vi att de har bättre hållbarhet. På
båten har vi inte möjlighet att förvara dem kallt.

31/03.
Bill har kommit ombord. Nu är det dags att försöka klarera ut ur landet. Bill
anlände till St. Kitts med flyg men måste finnas med på vår ”crew list” när vi
lämnar landet. Det är visserligen lördag men man blir lite trött när man blir
skickad från immigration till customs och sedan tillbaka till immigrations igen
för att alla papper slutligen ska stämma. Men vi ”yachties” bidrar till att
hålla sysselsättningen på en lite högre nivå än som är nödvändig.
På eftermiddagen lämnar vi huvudstaden Basseterre och går till Salt Beach några
NM söderut. På en bar här firar man ”Full Moon Party” och vi vill gärna uppleva
detta. Proffsigt uppträdande av styltdansare, bra musik, goda smårätter och
lagom starka drinkar gör att vi njuter av kvällen i fulla drag.

När det blev mörkt tändes en brasa vid stranden.

01/04.
Ytterligare en fantastisk dag. Idag ska Bill få visa att han kan fiska. Vi
seglar mot St. Barth och Bill lägger ut tre fiskelinor med olika beten. Tyvärr
är det väldigt mycket sjögräs på vattenytan. Havet översvämmas av någon sorts
miniblåstång som väldigt gärna fastnar på fiskedragen. Bill och Fredrik har
fullt upp med att rensa fiskelinorna. Men framåt eftermiddagen ger rensandet
resultat. På ett ögonblick har tre Dorados (Mahi-Mahi eller Guldmakrill) fastnat
på de tre olika betena. Och vi lyckas få alla tre ombord.
A great day of fishing!

Doradon är en
stimfisk och vi lyckas tydligen träffa på stimmet just som de blir sugna på
middag. Efter att vi rensat fisken får vi dessutom se några valar blåsa. Tyvärr
kommer de aldrig riktigt nära utan är kanske fyra hundra meter bort. Till
kvällen ankrar vi utanför St. Barths huvudstad Gustavia och bjuder S/Y Ellens
besättning på middag. Det blir förstås grillad Dorado, caesarsallad och hemlagad
äppelpaj till efterrätt.

02/04
Vi tar jollen in till huvudstaden Gustavia. St Barthélémy (döpt efter Columbus
bror Bartolomeo), mera känd som St Barts blev svenskt 1784 men köptes tillbaka
av Frankrike hundra år senare för 80000 francs. Gatuskyltar på svenska finns
kvar och vi vandrar på Nygatan och Östra Strandgatan. Det känns inte särskilt
Västindiskt utan mera som att vara på franska rivieran. Exklusive butiker som
Prada och Hermès ligger tätt.

Street signs in Gustavia

Montserrat, Nevis, St Kitts and St Barts

24/03 and 25/03. We are anchored
and taking it easy. We read books and have a good time. We also upload the
latest “blog”. In countries where internet through Swedish operators
costs a fortune, you have to use wi-fi from any location on land. An antenna onboard
is very good at snapping up wi-fi signals, but unfortunately, usually a
password is required to use it. We have to go to a restaurant or bar ashore, order
coffee or a beer while requesting the password. The quality of the wi-fi varies
greatly. After visiting three restaurants eating ice-cream, drinking a beer and
eating lunch, the logbook is finally uploaded four hours later.

26/03. We are leaving Jolly Harbour
this time. We plan to come back in April to prepare for the Atlantic transit. We
continue to Montserrat. Montserrat was discovered by…… yes guess who?
Right! Columbus in 1493. He thought that the island reminded him of the
surroundings around the monastery of Montserrat in Spain, so he named the
island after it.

We anchor in the bay of Little Bay
on Montserrat NV coast, after a wonderful sailing day. Hurricane Hugo hit the
island in 1989 and about 90% of the settlement was destroyed, and when the land
was rebuilt, the volcano Soufrière Hills woke up with volcanic eruptions in
1995, after having been sleeping for 400 years, leaving two thirds of the island
uninhabitable. The capital of Plymouth on the southern part of the island was
abandoned and is today buried in ash.

Following the usual customs
clearance, immigration and port authority’s procedures, we have a quiet dinner
on board. Unfortunately, the surroundings are not calm. There are swells, ie waves
rolling into the bay. But it’s not the worst swell we’ve experienced so we’ll
sleep pretty well anyway.

27/03. We do a trip on the island
together with the crew in Swedish S / Y Isa. Joe Phillip is a nice guide on the
island and is driving us around for half a day i.e., to those parts of the
island that are not closed due to the volcano. We visit the volcanic
observatory and watch a video about volcanic activity. We continue the tour to
Joe’s old hometown that he had to leave 21 years ago. He shows us pictures of
how it looked like before the volcanic eruptions started in 1995 and we compare
how it looks today. The vegetation/forest/jungle has taken over the whole
village so you can only glimpse the houses between all the greenery. Nobody is
preventing people from moving back today, but Joe considers the risk to be too
big. The volcano can get a new outbreak at any time.

28/03. Again another great sailing
day. Perhaps the best we’ve had in the Caribbean! We are sailing towards a new
country in a nice broad reach of 5-7 m / s, and moor at a buoy outside
Charleston on the island of Nevis. The country is called “St. Kitts and Nevis”
and consists of two islands with the same names. We can’t clear into the
country because it’s half a “national holiday”. The kids on the
island have some large sporting events. We have to stay aboard until the next
day. In some countries, visiting the island without being cleared in, is seen
as a serious crime. How they consider this in Nevis, we don’t want to find out.

29/03. Probably it was not a
serious crime to walk around a little in the city without being cleared in,
because today we are not able to clear in either. The Immigration’s computer
has stopped working, and instead of clearing us manually, we are told to clear
in at St. Kitts when we arrive there. We ask whether we can move freely on the
island, the female officer says “Certainly. Now you have talked to me. ”We
visit the Hamilton Museum and learn more about the island’s history and, in
particular, about Alexander Hamilton who grew up on the island. He travelled to
America to study, stayed and was one of the wise men who set up rules and
regulations for what would become the United States of America. Maybe that’s
not something you have thought about, but he’s on the US $ 10 note. We will never
forget that now!.

30/03. We sail to St. Kitts and
anchor outside the marina in the capital Basseterre. Two large cruise ships are
moored at the cruise pier and the city is filled with cruise passengers i.e.,
the section built for cruiser tourists the “Cruises Mall”. After
visiting the immigration office we take a taxi to a supermarket to do
provisioning. Our American friend Bill will sail with us for two weeks and
arrive tonight.

The selection at the food stores
varies widely between countries and is always a surprise. Sometimes there is
only the most “necessary” i.e., canned food, chips and beer.
Sometimes there is a fantastic fine selection. Very few stores have fresh meat
and the vegetable supply is contrary to what one may think limited. Meat and
fish are mostly frozen. We buy fruits and vegetables in the local market. These
vegetables have never been stored cold, and therefore we think they will last
longer because we cannot keep them cold on the boat.

31/03. Bill has boarded. It’s time
to try to clear out of the country. Bill arrived at St. Kitts by air but must
be on our “crew list” when we leave the country. It’s during the
weekend, and they tend to run a bit slower “On Island Time” and you get a
little tired of the slow process when you are sent from immigration to customs
and then back to immigration again so that all the papers will finally be
correct. But the “yachties” help keep employment at a slightly higher
level than is necessary.

We leave the capital Basseterre in
the afternoon and go to Salt Beach some NM south. They celebrate “Full
Moon Party” here and we would like to attend. We really enjoyed the
evening with good music, delicious snacks and good drinks.

01/04. Another great day! Today,
Bill must demonstrate he can fish. We sail toward St. Barth and Bill put out
three fish lines with different baits. Unfortunately, there is a lot of seaweed
on the water surface. Bill and Fredrik are busy cleaning the fishing lines. But
in the afternoon, the cleaning gives result. In a moment, three Dorados (Mahi-Mahi
or Gold Mackerel) are caught on the three different baits. And we manage to get
all three on board. Dorado is a school fish and we manage to hit the school
just as they are looking for dinner. When we have cleaned the fish, we see a
whale blow. Unfortunately, it is never really close, but maybe four hundred
meters away. In the evening we anchor outside St. Barth’s capital Gustavia and
invite S / Y Ellen’s crew for dinner. Of course, we serve the yummy fresh grilled
Dorado, Caesar salad and homemade apple pie for dessert.

02/04 We take the dinghy into the
capital Gustavia. St Barthélémy (named after Columbus brother Bartolomeo), more
famous as St Barts became Swedish 1784 but was bought back by France a hundred
years later for 80000 francs. Street signs in Swedish remain and we are walking
on Nygatan and Östra Strandgatan. It does not feel particularly Caribbean but
more like being on the French Riviera. There are plenty of exclusive stores
like Prada and Hermès along the street.