15/10. Vi gör en heldagsutflykt till Funchal som börjar med
att vi tar lokalbussen in till staden. Bussturen tar nästan en och en halv timme
och vi åker förbi många små städer på vindlande bergsvägar. I Funchal åker vi
cablecar upp till byn Monte. Eftersom det är söndag hedrar portugiserna
vilodagen genom att inte köra turister på kullerstensgatorna ner till staden med
de berömda kälkarna. Eftersom en majoritet av oss tidigare riskerat livet på
kälkfärder här är vi ganska nöjda och besöker i stället den betydligt mindre
riskfyllda botaniska trädgården. Mycket olika växter och fint arrangerat. Men
även växter kan man bli ”mätt” på. Väl tillbaka i centrum går vi på informationsbio
och ser en intressant dokumentär om Madeiras historia. Eftermiddagen avslutas
med proviantering på en supermarket och sedan taxi tillbaka till båten. Nu tar
resan bara en halvtimme på motorvägen. Vi noterar att portugiserna har varit
flitiga under engelska lektionerna i skolan. Många pratar nästan flytande. De
har förmodligen tidigt insett att portugisiska aldrig kommer att bli något
världsspråk.

16/10. Fin nordostlig vind. Vi kastar loss efter frukost och
sätter kurs mot Kanarieöarna med lite revat storsegel och full genua som
försegel. Vi passerar de obebodda Islas Desertas under eftermiddagen, dock utan
att det serveras dessert till middagen (Fredriks skämt). Under natten kör vi
våra vakter på ett i stort sett öde hav.

17/10. Vinden har mojnat under natten och när det ljusnar
byter vi till ett större försegel, Code 1. Redan till lunch vill vi ha mer fart
och byter Code 1 mot gennakern. Eftersom vinden kommer rakt akterifrån spirar
vi ut den i lovart med spinnakerbommen och kan fortsätta segla med drygt sex
knops fart. Men när kvällen kommer så byter vi tillbaka till genuan, som är
mycket mer lätthanterlig om det skulle blåsa upp. Det har gått bättre än
förväntat så det får gärna gå lite långsammare under natten. Vi studerar stjärnhimlen
och äter ”jägarsnus” för att hålla oss vakna. Innan det ljusnar kan vi ana stadsljusen
från Lanzarote.

18/10. Framåt lunch ankrar vi olovandes i viken Francesa på
ön La Graciosas sydsida. Området är nationalpark och man skall ha tillstånd för
att ankra där. Tillstånd har vi tidigare sökt på nätet, men något svar har vi
inte fått. Vi skickar ett nytt email och kontrollerar att myndigheterna fått
vår ansökan och undrar när vi kan få svar. ”Probably today” lyder svaret. Vi
har tidigare konstaterat att engelska inte är spanjorernas paradgren och på
spanska tolkas detta antagligen som ”Mañana”, för något besked får vi inte. Vi
njuter i alla fall av solen och att ostört få bada i 24-gradigt kristallklart
vatten.

19/10. När vi vaknar har Ellen ankrat strax akter om oss. De
lämnade Madeira ett dygn efter oss. Trevligt att få återse Ellen med
besättning. Vi skiljdes för en månad sedan utanför Vigo i Spanien. Till lunch
får äntligen båda båtarna sina imponerande ankringstillstånd. Tillståndet
utgörs av 10 tätskrivna A4-sidor med tillstånd och restriktioner på spanska. Fantastiskt!
Under eftermiddagen skjutsar vi med gummijollen iland besättningarna till en
härlig sandstrand. Ett försök att fotvandra i sanddynerna till närmaste by för
glassinköp gavs snabbt upp. I stället blir det bad från stranden. På kvällen
bjuder vi över Ellens besättning på småprat och lite förfriskningar före
middagen. Det kommer några regndroppar som ger en fantastisk regnbåge över
viken.

20/10. Vi seglar till Lanzarote, där vi bokat plats i
marinan Puerto Calero på öns ostsida.


Towards the Canary Islands

15/10. We
make a full day trip to Funchal, starting with the local bus to the city. The
bus takes about an hour and we pass many small towns on winding mountain roads.
In Funchal we go by cablecar up to the village of Monte. It is Sunday and the
Portuguese honors the holy day by not driving tourists down to the city on the
cobblestone streets with the famous sleighs. Since a majority of us previously risked life
on mountain sleigh trips here, we are quite pleased and instead visit the much
less risky botanical garden. A lot of different plants and well arranged. But you
can also get enough of looking at plants. Back in Funchal city, we go to the
cinema and see an interesting documentary about Madeira’s history. We finish
the afternoon at a supermarket and then take a taxi back to the boat. Now the
trip takes only half an hour on the highway. We note that the Portuguese have
been diligent during English lessons at school. Many speak almost fluently.
They have probably early realized that Portuguese will never become a world
language.

16/10. Nice
northeasterly winds. We are leaving after breakfast and heading for the Canary
Islands with a reefed mainsail and a full genoa. We pass the uninhabited Islas
Desertas in the afternoon, but without getting dessert for dinner (Fredriks
joke). During the night we do our watches on a desolate sea.

17/10. The
wind reduces through the night and at sunset we switch to a larger head sail, the
Code 1. Already at lunch, we want more speed and change the Code 1 for the
gennaker. The wind comes straight from the stern, so we spare it out in the
spinnaker boom and can continue sailing at just over six knots of speed. When
the night comes we change back to the genoa again, which is much easier to
handle if the wind increase. It has gone faster than expected so far so we don’t
mind to go a bit slower during the night. We study the starry sky and eat
“jägarsnus” (i.e., a mix of raisins,
almonds and chocolate) to keep us awake. Before sunraise, we can see the lights
of a city at Lanzarote.

18/10. Before
lunch we anchor without permission in the Bay of Francesa on the island of La
Graciosa. The area is a national park and you must have permission to anchor and
get ashore. We have applied for permits previously, but we have not received
any response. We send a new email and check that the authorities have received
our application and ask when we can get a response. “Probably today”
is the answer. English is not the Spaniards primary skill and in Spanish this
is probably interpreted as “Mañana”, because we do not get any
response. In any case, we are enjoying the sun and are swimming in 24 degrees
crystal clear water.

19/10. We
wake up and S/Y Ellen has anchored next to us. Nice to see Ellen with crew
again. We split up a month ago outside of Vigo in Spain. At lunchtime, at last,
both boats got the anchorage permission. The permit is 10 pages long and written
in Spanish. Fantastic!

In the
afternoon, we take dinghy to the beautiful beach. An attempt to walk the sand
dunes to the nearest little village for ice cream was quickly abandoned. Instead
we took a swim and enjoyed the beach. We invite Ellen’s crew to a chat and
drinks before dinner. A little bit of rain and a fantastic rainbow over the
bay.

20/10. We
sail to Lanzarote, where we had booked a place in the marina Puerto Calero on
the island’s east side.