12/05. Det är stiltje igen. Och vi vill spara våra sista 100 liter diesel tills vi kommer närmare Azorerna. Därför ligger vi stilla och guppar i 18 timmar innan vinden kommer.
Doldrums on the Atlantic Ocean.
Idag på morgonen har vi varit till sjöss i två veckor. Firandet består av en alkoholfri ”sundowner” och snacks. Precis som under förra atlantöverfarten så är den här seglingen helt alkoholfri. Den här gången har vi inte ens laddat upp med alkoholfri öl. Bra, både för levern och för säkerheten ombord. Om något oväntat händer måste alla vara alerta.
13/05. Vi seglar med Code 1 och storsegel och gör bra fart, 6,5-7 knop, mot Horta. Vind från syd och omkring 5 m/s. Sedan vi lämnade Antigua har vi varje morgon pratat med våra vänner på norska Oda och svenska Streamliner som gör samma överfart som oss. Sedan några dagar tillbaka är det inte längre möjligt. Kortvågsradions ljud har plötsligt upphört och vi har inte lyckats laga felet. Som väl är fungerar det fortfarande att sända och ta emot mail, men vår dagliga trevliga pratstund har fått ersättas av en kortfattad rapport på mail.
Fishing Luck!
14/05. Samma vindriktning och styrka. Men vattentemperaturen börjar bli som under en svensk julidag, 18 grader. Nu är frukt- och grönt-förrådet så litet att det ryms i en av våra hängande nätförvaringar. Det som har klarat sig så här långt är potatis, gul och röd lök, kål, morötter och lime samt konstigt nog en karibisk gurka som antagligen inte begripit att den borde varit passé för mer än en vecka sedan. Till middag serveras kålsoppa, något jag inte ätit de senaste femtio åren. Men när man är hungrig smakar det mesta gott.
15/05. Har jag sagt förut att det alltid händer något på en atlantöverfart? Inatt hände det vid tvåtiden. Plötsligt hördes en skarp smäll och sedan dalade vår Code 1 ner i vattnet. Spinnakerfallet, dvs. linan som man hissar upp den med hade gått av uppe i masttoppen. Som väl var satt seglet fast i två andra punkter så vi kunde enkelt fiska upp Coden och stuva den på däck. Men att reparera fallet låter sig inte göra så länge vi är till sjöss. Det gungar för mycket uppe i masttoppen på 20 meters höjd. Seglingen får fortsätta med genua och lite lägre fart. När jag tittar på fallet så ser jag att det har nötts av. Det är stora krafter det handlar om när man seglar, fast vädret inte har varit extremt på något vis.
16/05. Idag på morgonen återstår 150 NM till Horta när vinden avtar. Efter att ha kontrollräknat vår tidigare bränsleförbrukning (2,5-3,0 l/h) och vårt kvarvarande bränsleförråd startar vi motorn och motorseglar mot Horta. Dieseln skall räcka och det ska bli minst 10 liter över. Vi får hoppas att det inte blir motsjö på vägen.
Portuguese man-of-war.
17/05. Ibland får man föraningar. Redan när jag öppnade ögonen i morse anade jag att den här dagen skulle bli lite speciell. Antagligen inte för att det är Norges nationaldag men kanske för att vi ska förtöja i Horta efter 20 dagar till sjöss. Men ack så fel jag hade. Vid frukosten som dukades upp i sittbrunnen eftersom vi motorseglade med väldigt lite vind dök en val upp ca 20-30 meter från båten. Valen gjorde tricket att visa en sidfenan (som vi sett tidigare vid BVI) och kom nästan upp i ytläge med en fart av ca fem knop. Och valen var jättestor. Och då menar jag jättestor, inte bara stor. Antagligen mer än 15 meter lång. Vilken tur att valen kände till väjningsreglerna för en kollision med Salsa i den farten hade nog inte slutat lyckligt för varken Salsa eller valen. Men vilken upplevelse!!!
Whale tail fin.
18/05. Horta på ön Faial i ögruppen Azorerna. Hamnen är överfull av båtar när vi kommer men vi får förtöja utanför en katamaran. Härligt att få trampa fast mark igen. Nu ska vi ta det lugnt några dagar här men först är det arbetsdag. Tvätt, fylla dykluft, småreparationer av diverse saker som gått sönder på resan fyller vår dag. På kvällen besöker vi legendariska Peters Sport Bar som just ikväll firar 100-årsjubileum.
The crossing to the Azores: The third week
12/05. No wind – again. We
want to save our last 100 liter diesel until we get closer to the
Azores. That’s why we are laying still bobbing for 18 hours before
the wind comes back. This morning, we have been at sea for two weeks.
We celebrate with an alcohol free “sundowner” and snacks.
Just like the last Atlantic crossing, the sailing is completely
alcohol-free. This time we have not even loaded up with alcohol-free
beer. Good for the liver and for the safety on board. If something
unexpected happens we must all be alert.
13/05. We sail with the Code 1 and
main sail and make good speed, 6.5-7 knots, against Horta.
Approximately 5m/s wind from the south. Since we left Antigua, we
have talked to our friends on Norwegian Oda and Swedish Streamline
every morning, they are making the same journey as we do. Since a few
days back, it is no longer possible. The sound of the short wave
radio has suddenly stopped working and we have not been able to fix
the error. Fortunately, it still works to send and receive mails, but
our daily pleasant chat has been replaced by a brief report by
mail.
14/05. The wind direction and strength are the same. But the
water temperature is now more like a Swedish day in July, i.e., 18
degrees C (64 degrees F). The fruit and vegetable supply is now so
small that it can fit in one of our hanging nets for fruit “the
fruit hammock”. We still have potato, yellow and red onions,
cabbage, carrots and lime and strangely enough a Caribbean cucumber
that probably did not understand that it should have been rotten more
than a week ago. Cabbage soup is served for dinner, something I have
not eaten in the past fifty years. But when you’re hungry, everything
tastes good.
15/05. Have I mentioned before that something always
happens on an Atlantic crossing? This night it happened at two
o’clock. Suddenly a sharp bang was heard and then our Code 1 dropped
into the ocean. The spinnaker halyard, i.e., the line that you hoist
it with had snapped in the masthead. Fortunately, the sail was
fastened in two other places so we could easily pick up the code and
stow it on deck. But we can’t repair the spinnaker halyard as long as
we are at sea. At the masthead at a height of 20 meters it’s swinging
too much. The sailing will continue with the genoa and a little lower
speed. When I check the halyard, I see that it has been weared off.
There are great forces when sailing although the weather has not been
extreme in any way.
16/05. The wind abates this morning when 150
NM remains to Horta. After checking our previous fuel consumption
(2.5-3.0 l / h) and our remaining fuel supply, we start the engine
and are motoring towards Horta.
The diesel should be
enough and it should be at least 10 liters left when we arrive at
Horta. We hope that there will be no up-wind.
17/05. Sometimes you
get a prevision. When I opened my eyes this morning, I thought that
this day would be a little special. Not because it’s Norway’s
National Day but because we’re going to moor in Horta after 20 days
at sea. But I had wrong. Since we were motoring we had breakfast
served in the cockpit, suddenly a whale appeared about 20-30 meters
from the boat. The whale showed the side fin (as we saw earlier at
BVI) and almost reached the surface with a speed of about five knots.
The whale was big. I mean it was really BIG, not just big. Probably
more than 15 meters long. Luckily the whale was aware of the give-way
rules because a collision with Salsa on the move would probably not
have ended happily for neither Salsa nor the whale. What an
experience !!!
18/05. Horta on the island of Faial in the Azores
archipelago. The harbor is crowded with boats when we arrive, but we
can moor outside a catamaran. Lovely to get ashore again. We will
have a good time here and get some time off, but first a working day.
Washing, filling diving tubes, small repairs of various things that
broke on the trip is filling our day. We visit the legendary Peters
Sport Bar in the evening, tonight celebrating its 100th anniversary!
Så skönt att läsa om att överfarten är mer upplevelserik än dramatisk.