2023-04-09
Dags att lämna Madeira. Vi lättar och går för motor västvart tills vi har kommit ut ur lä från ön. Det blåser NE 8-10 m/s och vågorna är 2–3 m höga. Henrik, som ännu inte har vant sig vid atlantdyningarna, studerar intensivt horisonten. Hans horisontstudier resulterar i att han ser mycket sådant som vi andra missar, bland annat en flygfisk, en sköldpadda och många maneter av typen portugisisk örlogsman.
En portugisisk örlogsman kan se oskyldig ut – men passa er för att komma för nära!
Men alla ombord kan inte undgå att se ett stort antal delfiner. På grund av vågorna har ingen av oss (med undantag av Fredrik) någon speciell matlust och vi nöjer oss med varma koppen och lite salta kex till middag. 
2023-04-10--11
Både vinden och vågorna har avtagit något och vi har en behaglig segling med halv vind och 5-6 m/s. Vindrodret styr, Salsa gör mellan sex och sju knop och hela besättningen trivs. På nätterna går vi tretimmarsvakter och får sedan vila i sex timmar. Natthimlen är klar och man kan sitta och försöka identifiera stjärnor, stjärnbilder och planeter. Men det märks att vi har börjat hemresan. Vattentemperaturen har sjunkit till ca 16 grader och nattetid klär man sig gärna i långbyxor.
Vantar kompletterar klädseln nattetid.
2023-04-12
Tyvärr stämmer väderprognosen precis och vinden avtar alltmer och framåt eftermiddagen är den obefintlig. Motvilligt startar vi motorn och kör mot ön Santa Maria i ögruppen Azorerna.
Azorerna, som är en autonom del av Portugal, har en egen tidszon eftersom de ligger så långt västerut och vi får ställa tillbaka klockorna ombord ytterligare en timme. Nu skiljer det två timmar mellan skeppsklockorna och svensk sommartid.
2023-04-13
När vi kommer fram till Santa Maria är klockan 03 och det är nattsvart. Fredrik tycker inte om att angöra en okänd marina mitt i natten och vi ankrar i en fin vik, Baia da Praia, strax öster om marinan. Efter att vi skålat i Gammeldansk och gratulerat varandra till en lyckad överfart kryper vi till kojs och sover ett par timmar innan vi går in till marinan i huvudstaden Vila do Porto. Marinan har gott om plats och såväl hamnpolisen som marinapersonalen verkar vara glada att vi valt att komma till just deras ö och marina.
2023-04-14-15
Ön är inte stor, cirka 17 km lång och 9 km bred. Men så bor det bara cirka 5600 personer på ön. Vi hyr en liten bil och utforskar ön som är kuperad, men grön och fin.
Columbus ankrade så klart även här 1493
Vid vänstra regnbågens fot låg ingen guldkruka
Ponta do Castelo – en gammal fyr kombinerad med valfångststation
Vi noterar att det är ganska många hus till salu och att priserna är högst rimliga. Idag är vädret soligt och vackert men hur är det att vara här under vintermånaderna? Antagligen är det, när de atlantiska stormarna drar in ungefär som vintern i Skåre så någon husaffär blir det inte. April är fortfarande lågsäsong för turister så vi har vissa svårigheter att hitta ett matställe som är öppet och serverar lunch. Men det lyckas, även om vi får äta på samma barservering två dagar i rad. Vi besöker i stort sett alla delar av denna vackra ö. Från Ponta do Castelo i sydost till Anjos i nordväst. Mitt på ön ligger den högsta toppen Pico Alto som är 587 m. Härifrån har vi en hänförande utsikt över hela Santa Maria. Vi förstår varför Azorerna kallas för ”Edens Lustgård”.
Vi testar lite hike
2023-04-16
Det är tvättdag ombord så vi ägnar dagen åt stortvätt och lite artisteri. Marinan uppmuntrar att gästande båtar målar sin logotyp på piren och vi försöker sprayfärgsmåla vår logotyp på hamnpirens palissad. Efter att ha jämfört vår grafittikonst med andra båtars konstverk känner vi oss ganska nöjda.
Idag kan man med AI identifiera gamla grafittisynder – men Henrik ser inte orolig ut.
Konstverket är fullbordat!
Detta firar vi med att äta en rejäl lunchbuffé på marinarestaurangen.
Till kvällen blir vi överbjudna på tapas och vin till Robin och Sammy på segelbåten Mencia, som vi senast träffade på Lanzarote. Det är roligt när vi återträffar seglarvänner i andra hamnar. För det mesta är det tyvärr så att man träffas och har trevligt, men sedan ses man aldrig igen.  
2023-04-09
It’s time to leave Madeira. We start the engine and motor westward until we leave the lee of the island. The wind is NE 8-10 m/s and the waves are 2-3 m high. Henrik has not yet got used to the Atlantic swells, he intensively studies the horizon and see many things that the rest of us miss, including a flying fish, a turtle and many Portuguese man-of-war jellyfish. But we all spot a large number of dolphins. None of us (with the exception of Fredrik) has any particular appetite because of the waves, and we settle for a hot cup of soup and some salty crackers for dinner.

2023-04-10--11
Both the wind and the waves have abated somewhat and we have a pleasant sailing with half wind and 5 - 6 m/s. The wind rudder is steering, Salsa makes between six and seven knots and the crew is happy. We are on three-hour watches at night and then get to rest for six hours. The night sky is clear and we try to identify star constellations and planets. There is no doubt that we have started the journey home, the water temperature has dropped to around 16 degrees and at night you can’t wear shorts any longer. 
2023-04-12
Unfortunately, the weather forecast is correct and the wind decreases more and more and towards the afternoon there is no wind. We reluctantly start the engine and motor towards the island of Santa Maria in the archipelago of the Azores.
The Azores are an autonomous part of Portugal and are so far west that they have their own time zone. We have to set the clocks back another hour. There is now a two-hour difference between the ship's clocks and Swedish summer time.
2023-04-13
It is 03:00 when we arrive at Santa Maria and it is pitch black. Fredrik does not like to enter an unknown marina in the middle of the night so we anchor in a nice bay, Baia da Praia, just east of the marina. We toast in “Gammeldansk” and congratulate each other on a successful crossing. We go to bed and sleep for a couple of hours before we enter the marina in the capital Vila do Porto. The marina has plenty of space and both the harbor police and the marina staff seem to be happy that we chose to come to their island and marina. 
2023-04-14-15
The island is small, about 17 km long and 9 km wide and there are only about 5,600 people living here. We rent a small car and explore the island, which is mountainous, green and beautiful. We note that there are quite a few houses for sale and that the prices are very reasonable. The weather today is sunny and beautiful but how is it to be here during the winter months? It’s probably like the winter in Sweden when the Atlantic storms move in, so there won't be any house deals this time. April is low tourist season so we have some difficulty finding a place to eat that is open and serving lunch. But we finally find a nice place, even if we have to eat at the same bar two days in a row. We visit pretty much every part of this beautiful island. From Ponta do Castelo in the southeast to Anjos in the northwest. The highest peak, Pico Alto (587 m) is located in the middle of the island. From the top we have a breathtaking view of Santa Maria. We understand why the Azores are called "The Garden of Eden". 
2023-04-16
We spend the day doing laundry and a bit of artistry. The marina encourages visiting boats to paint their logo on the pier and we are trying to spray paint our logo on the harbor pier palisade. After comparing our graffiti art to other boats' artwork, we feel pretty satisfied. We celebrate the artwork by eating a hearty lunch buffet at the marina restaurant.
In the evening, we are invited for tapas and wine to Robin and Sammy on the sailboat Mencia, which we last met in Lanzarote. It's fun when we meet sailing friends again in other ports. Unfortunately, most of the time, you meet nice sailors and have a good time, but then you never see each other again.