Loggbok

2023-05-09
Henrik är, som vanligt på morgnarna, först iland. Inte för att han vill lämna båten utan för att han gärna bjuder på färska frallor till frukost. Och det är mycket uppskattat. Efter frukost kör vi  ”lämna-hamn-rutin”, vilket innebär att vi bär iland sopor och återvinningsskräp, fyller upp vattentankarna, laddar hem de senaste väderleksrapporterna för resan, klarerar ut från hamnkontoret och tar ombord elkabeln för landström.

Direkt efter losskastningen märker vi att autopiloten har slutat att fungera. Nu vill den varken hålla en rak kurs eller styra en given vinkel mot vinden. Tråkigt med haverier, men vi har vårt vindroder Vera så vi slipper handstyra hela resan.
Väl till sjöss ser vi en gummibåt full av förväntansfulla valskådande turister.  Vi undrar förstås hur stor sannolikhet det är att få se en val eftersom vi under den här längeseglingen bara lyckats sikta pilotvalarna utanför Teneriffa och späckhuggarna utanför San Miguel. Men antagligen är turisterna ganska nöjda om de får se delfiner, och det finns det gott om.
Här blåser en svag sydostlig bris och vi sätter kurs norrut mot vår första waypoint (WP). Klockan tolv sätter vi av en position i sjökortet och sedan gissar vi vad vår första dygnsdistans ska bli. 

2023-05-10
Ett dygn till sjöss har avverkats. Regnskyar jagar över himlen och dagens klädsel är regnkläder. Vi styr fortfarande inte mot målet i Frankrike utan nästan rakt norrut. Det beror på att ett högtryck, med ingen eller väldigt svag vind, ligger mellan oss och Brest.
När vi är utanför interneträckvidd från land har vi begränsade möjligheter att följa förändringar av väderläget. Vi kan via kortvågsradion ladda ner väderinformation för vårt närområde men eftersom vi seglar förhållandevis sakta vill man gärna veta hur hög- och lågtrycken rör sig längre fram i tiden. Därför har vi bett vår vän Christer att vara vår ”weather router”. Christer, som sitter iland har betydligt bättre informationsmöjligheter och kan jämföra väderutsikter från flera olika källor. I praktiken går det till så här; vi skickar två gånger om dygnet ett mail via kortvågsradion till Christer med tid, vår position, vindstyrka, riktning och barometerstånd på platsen, samt vår kurs och fart. Christer svarar med ett mail med en kort väderinformation och en WP som vi bör styra mot. Dessutom får vi samtidigt lite utvalda nyheter från Sverige och övriga världen.
Första dagens dygnsdistans blir 147 NM, vilket innebär en snittfart på 6,1 knop. Gissningstävlingen vinns av Fredrik som i pris får en virtuell whisky. Virtuell, eftersom vi har alkoholförbud ombord under havsseglingar.

2023-05-11
Vi påbörjar vårt tredje dygn av seglingen och har kommit in i sjörutinerna. En i taget går vi vakt i sittbrunnen, ansvarar för seglingen under tre timmar, därefter är det vaktskifte och man har ledigt sex timmar för att hinna sova, äta, laga mat, laga något som gått sönder eller bara sitta och umgås. Vi kan också via kortvågsradion skicka korta mail till undrande anhöriga och berätta hur vi har det ombord.
Under eftermiddagen landar en svala på båten. Var kom han ifrån? På Azorerna har vi inte sett några svalor och till Galicien i Spanien, som är närmaste fastland, är det 640 NM. Oavsett var han kom ifrån så är det en imponerande flygning den gjort. Trots att vi tycker att den kan vila utombords och försöker hindra honom från att flyga in i båten så gör han upprepade rekognoseringsrunder, provar samtliga kojer och gömmer sig till sist bakom böckerna i bokhyllan där han tillbringar natten.

2023-05-12
Under natten passerar vi ett stiltjebälte och tvingas köra motor under sju timmar. Lite tråkigt eftersom vindrodret inte fungerar när vi kör motor utan vi måste handstyra. Att det regnar gör inte saken bättre.
När morgonen gryr vaknar vår svala och flyger utvilad iväg mot land. Med gryningen kommer också vinden tillbaka och vi kan hissa gennakern och segla. Dygnsdistansen blir vår lägsta hittills , 130 NM. I distansgissningstävlingen står det nu 3-0-0. Vem som har tre vinster får ni själva fundera ut.

2023-05-13
Under morgonvakten siktar Henrik det första fartyget vi sett sedan vi lämnade Azorerna.  Det ser ut som en tanker men eftersom vår AIS är trasig kan vi inte identifiera det. Atlanten är stor och handelssjöfarten måste vara ekonomisk och ta närmaste vägen mellan de hamnar som besöks. Och här ute finns inga ”närmaste-vägen-rutter”, vilket vi är glada för. 
Vi seglar med stor och gennaker och får av Christer en ny WP, som äntligen tar oss österut mot europeiska fastlandet. Nu ska vi bara passera norr om ett högtryck innan vi kan sätta kurs mot Frankrike.
Dygndistanstävlingen (142,2 NM) vinns idag av Bill som får ta emot den virtuella vinsten.
Klockan 1536 på eftermiddagen passerar vi vår beräknade punkt för att vara halvvägs till Frankrike vilket vi firar med att äta verklig citronglass med lite marängsmak.

2023-05-14
Under förmiddagen passerar vi longituden genom Madeira, som är en annan tidszon än Azorerna, och borde därmed vi justera klockorna en timme. Men eftersom vi på Salsa lever i vår egen ”bubbla” bestämmer vi att vi behåller Azorernas tid (UTC) fram till förtöjning.
Av Christer har vi fått en ny WP som ligger mitt i mynningen till Engelska kanalen, men dit är det en tidszon, dvs. 15 longitudgrader. När vi mäter avståndet till WP blir det ca 500 distansminuter. Varje longitudsgrad är indelad i 60 longitudsminuter. Men 15 x 60 blir inte 500 utan 900. Undrar ni hur det här hänger ihop? Jo, man måste skilja på distansminuter och longitudsminuter.  Longitudsminuterna varierar i längd beroende på var på jordklotet man befinner sig. Vid polerna är de noll medan de vid ekvatorn är lika långa som en distansminut (NM). 

2023-05-15
Efter middagen i kväll kom vi väldigt nära en stor val. Den gick nära ytan och vi kunde följa den intermittent under ca 10 minuter. Den var stor, säkert 15-20 meter lång och verkade inte bry sig om oss utan simmade på skärande kurs framför vår förstäv. Men när den var ca 70 meter från oss dök den och försvann. Skönt för vi blev lite osäkra på vem som hade väjningsplikt.

2023-05-16
Idag har vi bytt gästflaggor. Bill halade Portugals och Azorernas flaggor och hissade Frankrikes trikolor.

Det var i augusti förra året som vi var i Frankrike senast. Nu känns det att vi är på hemväg . Vattentemperaturen visar samma sak. Senast vi doppade oss i havet var utanför Madeira. Då var det nästan 18 grader i vattnet men i dag visar Salsas temperaturmätare på 12,5. 

2023-05-17
Nu märks det att vi närmar oss Europas fastland och mynningen till Engelska kanalen. Vi har sett flera fartyg under dygnet. Annars är det mest djurliv som vi kan titta på. Delfiner besöker oss flera gånger varje dygn och det är alltid lika trevliga avbrott. Ibland ser vi bara fenorna när de ska andas men ibland gör de riktiga hopp upp ur vattnet. Idag var ett par på särskilt gott lekhumör och hoppade flera gånger ca två meter upp ur vattnet.
Förutom delfiner så ser vi många maneter av sorten portugisiska örlogsmän. Här uppe är de små, Kanske bara någon centimeter av dem sticker upp ur vattnet men å andra sidan är de många, hundratusentals. Vi gissar att de föds här för påm sydliga breddgrader har de alltid varit betydligt större.
Eftermiddagen ser vi ytterligare en stor val av samma art som den förra, men den här gången är den på större avstånd, ca 200 meter. 

2023-05-18
Vi fortsätter segla bidevind mot Brest. Nu känns det som vi är nära.
Man talar om att haven är så nersmutsade. Det är de säkert men vi har faktiskt sett väldigt lite plastskräp under seglingen. Och det är glädjande.
Nu har vi handelsfartyg omkring oss nästan hela tiden. Men de följer sina rutter ut eller in i Engelska kanalen och vi stör inte varandra.

2023-05-19
Kl. 0330 ankrar vi i en vik strax intill marinan i Brest, skålar för väl genomförd segling och går och kojar. Seglingen från Azorerna till Brest genomfördes utan några incidenter på strax under tio dygn.
Efter frukost lättar vi och går till Marina du Chateau i Brest. Nu ser vi fram emot dusch, rena kläder och en god skaldjursmiddag med vin.

2023-05-09
Henrik is, as usual in the mornings, first ashore. Not because he wants to leave the boat, but because he likes to offer fresh rolls for breakfast. And it is much appreciated. After breakfast, we run the "leave port routine", which means we carry ashore garbage and recycling, fill up the water tanks, download the latest weather reports for the trip, clear out of the port office and take the electrical cable for shore power on board.

Immediately after underway, we notice that the autopilot has stopped working. Now it neither wants to keep a straight course nor steer a given angle to the wind. Trouble with breakdowns, but we have our wind rudder Vera so we don't have to manually steer the whole trip.

Once at sea, we see an inflatable boat full of expectant whale-watching tourists. Of course, we wonder how likely it is to see a whale, because during this long voyage we only managed to spot the pilot whales off Tenerife and the killer whales off San Miguel. But tourists are probably quite happy if they get to see dolphins, and there are plenty of them.

Here a weak southeasterly breeze blows and we set course north towards our first waypoint (WP). At twelve o'clock we set a position on the chart and then we guess what our first 24-hour distance will be. 

2023-05-10
A day at sea has been completed. Rain clouds chase across the sky and today's attire is rainwear. We are still not heading towards the goal in France but almost due north. This is because a high pressure, with no or very weak wind, lies between us and Brest.

When we are out of internet range from land, we have limited opportunities to follow changes in the weather situation. We can use the shortwave radio to download weather information for our immediate area, but since we are sailing relatively slowly, you would like to know how the high and low pressures move in the future. Therefore, we have asked our friend Christer to be our "weather router". Christer, sitting ashore, has significantly better information possibilities and can compare weather forecasts from several different sources.

In practice, it works like this; twice a day we send an email via shortwave radio to Christer with the time, our position, wind strength, direction and barometer reading at the location, as well as our course and speed. Christer replies with an email with a short weather information and a WP that we should steer towards. In addition, we also receive some selected news from Sweden and the rest of the world.

The first day's 24-hour distance will be 147 NM, which means an average speed of 6.1 knots. The guessing competition is won by Fredrik, who receives a virtual whiskey as a prize. Virtual, as we have an alcohol ban on board during ocean sailings.

2023-05-11
We begin our third day of sailing and have settled into the sea routines. One at a time we go on watch in the cockpit, are responsible for the sailing for three hours, then there is a change of watch and you have six hours off to have time to sleep, eat, cook, fix something that is broken or just sit and socialize. We can also via the shortwave radio send short emails to wondering relatives and tell them how we are doing on board.

During the afternoon, a swallow lands on the boat. Where did he come from? In the Azores we have not seen any swallows and to Galicia in Spain, which is the nearest mainland, it is 640 NM. Regardless of where he came from, it's an impressive flight. Although we think it can rest outboard and try to prevent him from flying into the boat, he makes repeated reconnaissance rounds, tries all the berths and finally hides behind the books in the bookcase where he spends the night.

2023-05-12
During the night we pass a quiet belt and are forced to drive the engine for seven hours. A bit sad because the rudder doesn't work when we're running the engine and we have to steer by hand. The fact that it's raining doesn't make things any better.

When the morning dawns, our swallow wakes up and flies away rested towards land. With the dawn the wind also returns and we can raise the gennaker and sail. The daily distance will be our lowest so far, 130 NM. In the distance guessing competition it is now 3-0-0. You can figure out who has three wins.

2023-05-13
During the morning watch, Henrik targets the first ship we have seen since we left the Azores. It looks like a tanker but since our AIS is broken we can't identify it. The Atlantic is vast and merchant shipping must be economical and take the nearest route between the ports visited. And out here there are no "nearest-road-routes", which we are happy about.

We sail with the main and gennaker and get a new WP from Christer, which finally takes us east towards the European mainland. Now we just have to pass north of a high pressure before we can set course for France.

The 24-hour distance competition (142.2 NM) is won today by Bill, who gets to receive the virtual prize.

At 1536 in the afternoon we pass our calculated point to be half way to France which we celebrate by eating real lemon ice cream with some meringue flavor.

2023-05-14
During the morning we pass the longitude through Madeira, which is a different time zone than the Azores, and should therefore adjust the clocks one hour. But since we at Salsa live in our own "bubble", we decide to keep Azores time (UTC) until mooring.

From Christer, we have received a new WP which is located in the middle of the mouth of the English Channel, but there is a time zone there, i.e. 15 degrees of longitude. When we measure the distance to WP, it is about 500 nautical miles. Each degree of longitude is divided into 60 minutes of longitude. But 15 x 60 is not 500 but 900. Are you wondering how this is connected? Yes, you have to distinguish between nautical miles and longitude minutes. The minutes of longitude vary in length depending on where on the globe you are. At the poles they are zero while at the equator they are as long as a nautical mile (NM). 

2023-05-15
After dinner this evening we came very close to a large whale. It may be a large blue whale by looking at its fin. It stayed close to the surface and we could watch it intermittently for about 10 minutes. It was big, probably 15-20 meters long, and didn't seem to care about us, but swam on a cutting course in front of our bow. But when it was about 70 meters from us, it dived and disappeared. Great, because we were a little unsure of who had the right of way.

2023-05-16
Today we changed guest flags. Bill hauled the flags of Portugal and the Azores and hoisted the tricolors of France. The last time we were in France was in August last year. Now it feels like we are on our way home. The water temperature shows the same thing. The last time we dipped in the sea was off Madeira. Back then it was almost 18 degrees in the water, but today Salsa's temperature gauge shows 12.5. 

2023-05-17
Now it is noticeable that we are approaching mainland Europe and the mouth of the English Channel. We have seen several ships during the day. Otherwise, it's mostly wildlife that we can look at. Dolphins visit us several times a day and they are always just as pleasant interruptions. Sometimes we only see the fins when they need to breathe but sometimes they make real jumps with their full body out of the water. Today, a couple was in a particularly good playful mood and jumped several times about two meters out of the water.

In addition to dolphins, we see many jellyfish of the Portuguese man-of-war variety. Up here they are small, Maybe only a few centimeters of them stick out of the water but on the other hand there are many, hundreds of thousands. We guess that they are born here because at southern latitudes they have always been significantly larger.

In the afternoon we see another large whale of the same species as the previous one,probably blue whale, but this time it is at a greater distance, about 200 meters. 

2023-05-18
We continue sailing downwind towards Brest. Now it feels like we are close.

People talk about the oceans being so polluted. They certainly are, but we have actually seen very little plastic debris during the sailing. And that is gratifying.

Now we have merchant ships around us almost all the time. But they follow their routes out or into the English Channel and we don't disturb each other. 

2023-05-19
At 0330 we anchor in a bay right next to the marina in Brest, toast a well-executed sailing and go to sleep. The voyage from the Azores to Brest has been completed without any incidents in just under ten days.

After breakfast we take it easy and go to the Marina du Chateau in Brest. Now we look forward to a shower, clean clothes and a good seafood dinner with wine.

2023-05-02
Vi lättar ankar och går in till marinan där vi blir hälsade välkomna och hänvisade till yttersta bryggan. Dagen ägnas åt att göra oss hemmastadda i Praia do Vitoria. Bland annat går vi trapporna upp till statyn av Santa Maria som står på höjden över hamnen och skyddar människor och båtar.

Vi avslutar dagen med en väldigt god middag på den lilla restaurangen ”Larice”. 

2023-05-03
På portugisiska betyder ”Terceira” den tredje. Ön var den tredje av de azoriska öarna att upptäckas ca 1450 och det är också den tredje i storleksordning, ca 30 km lång och 18 km bred. Ön är precis som de övriga azoriska öarna vulkanisk, men den är inte lika bergig utan består mer av mjuka kullar. Det senaste vulkanutbrottet skedde i mitten på 1700-talet, men så sent som 1980 var här en kraftig jordbävning som nådde 7,2 på Richterskalan.
Vi har hyrt bil på den närliggande flygplatsen för vi vill se mer av ön. Man ska inte ändra på ett vinnande koncept så utan diskussion får Maria förtroende som chaufför.
Först åker vi till Angra da Heroismo, som 1983blev utsedd till ett av UNESCO’s världsarv. Vi går runt i den vackra staden och tittar på marinan och på fint renoverade byggnader.

Vi äter lunch och besöker stadens museum som innehåller en oorganiserad blandning av allt från gamla stentavlor till intarsiabyråer och en Märklin tåganläggning, föreställande ett tyskt landskap. Tyvärr är det lite ont om engelska texter som förklarar sammanhangen men många av föremålen talar för sig själv.

Efter museibesöket åker vi till andra sidan ön till byn Biscoitos och besöker ett vinmuseum, som sköts av ett trevligt äldre par. Vi är de enda gästerna så vi får privat guidning runt i museet. Här får vi förklarat hur vinrankorna odlas omgärdade av låga murar mot vinden och marken täckt av lavastenar som håller kvar värmen runt plantorna. Vi får också se en mängd vinpressar och andra redskap för framställning av goda viner. Som avslutning får vi provsmaka deras eget biologiskt odlade vin. Maria får en vacker Kameliablomma av den manliga föreståndaren och när han hör av vi är seglare går han och hämtar en påse hemodlade citroner mot skörbjugg. Naturligtvis så köper vi några flaskor vitt vin. De tänker vi spara till något speciellt tillfälle när vi sitter i vintermörkret och tänker tillbaka på vår segling.

2023-05-04--07
Maria, som tidigare deklarerat att hon gärna avstår från långa havsseglingar under osäkra väderförhållanden, har fått seglingsledigt några veckor för att hälsa på släkt och vänner i Stockholm.  Hon tar morgonflyget via Lissabon dit vilket tar hela dagen och kvällen.
Vi, Fredrik och Henrik som är kvar ombord ägnar dagarna åt att underhålla båten, proviantera, studera väderprognoser och vänta på att vår vän Bill skall anlända från Hawaii för att förstärka besättningen under seglingen till Europas fastland. Väderprognoserna ändras ganska mycket så vi diskuterar olika losskastningstidpunkter med vår vän Christer B. som från Djursholm kommer att supporta oss med färdvägsförslag under seglingen. Vi vill undvika vindar på mer än 15 m/s och mindre än 3 m/s. Då gäller det att hitta bästa vägen mellan de olika lågtrycken (starka vindar) och högtryckscentrum (stiltjeområden). 

2023-05-08
Vissa dagar är olycksdagar då man borde stannat i kojen. Idag är en sådan dag.
Egentligen började det redan igår. Då skulle vår amerikanske vän Bill ha anlänt och vi skulle segla iväg mot Brest. Men Bills plan blev inställt så han kommer inte förrän i kväll.
Under natten har ett omfattande regnväder dragit över oss. Tyvärr hade vi glömt att stänga ventilen (dvs. fönstret) över spisen. Det resulterade i att induktionshällen, som vi lagar mat på i hamn, drabbats av kortslutning och har nått slutet på sin karriär ombord på Salsa.

Sedan skulle jag, Fredrik, göra en liten elektrisk förbättring och kopplade av misstag in 24 Volt till Salsas AIS. Det blev 12V för mycket så nu har den också slutat att fungera. Väldigt tråkigt för oss som vill vara synliga för handelsfartygen och tråkigt för er som brukar titta på Marin Traffic var vi är.
Men allt är inte bara olycka. I kväll kom äntligen Bill så i morgon seglar vi mot Brest.

2023-05-02
We leave the anchorage and enter the marina where we are greeted and directed to the outermost jetty. We spend the day making ourselves at home in Praia do Vitoria. Among other things, we go up the stairs all the way to the Santa Maria statue, which stands high above the harbor and protects the people and the yachts. We end the day with a very good dinner at the small restaurant "Larice". 

2023-05-03
In Portuguese, "Terceira" means “the third”. The island was the third of the Azores islands to be discovered in about 1450 and it is also the third in order of size, about 30 km long and 18 km wide. The island is just like the other Azores islands volcanic, but it is not as mountainous as the other but consists more of soft hills. The last volcanic eruption occurred in the middle of the 18th century, but as late as 1980 there was a strong earthquake here that reached 7.2 on the Richter scale.
We have rented a car at the nearby airport because we want to see more of the island. You shouldn't change a winning concept, so without discussion, Maria again gains trust as the driver.
First we go to Angra da Heroismo, which was designated a UNESCO World Heritage Site in 1983. We walk around the beautiful town and look at the marina and nicely renovated buildings. We have lunch and visit the city's museum, which contains a disorganized mix of everything from old stone tablets to marquetry (wooden inlaid)  bureaus and a Märklin train set, depicting a German landscape. Unfortunately, there is little English text explaining the context, but many of the objects speak for themselves.
After the museum visit, we go to the village Biscoits on the other side of the island and visit a wine museum, which is managed by a very nice elderly couple. Here we get to see how the vines are grown surrounded by low walls against the wind and the ground covered with lava stones that retain the heat around the plants. We get to see a variety of wine presses and other tools for the production of good wines. We also taste their own organically grown wine. Maria gets a beautiful camellia flower from the superintendent and when he hears that we are sailors, he goes and gets a bag of home-grown lemons for scurvy. Of course we buy a couple of bottles of white wine. We intend to save them for some special occasion when we sit in the winter darkness and think back on our sailing. 

2023-05-04--07
Maria, who previously declared that she is happy to refrain from long sea sailings in uncertain weather conditions, has been given a few weeks' sailing leave to visit family and friends in Stockholm. She takes the morning flight via Lisbon there which takes all day and evening.
We, Fredrik and Henrik, who remain on board spend our days maintaining the boat, stocking provisions, studying weather forecasts while waiting for our friend Bill to arrive from Hawaii to reinforce the crew during the sailing to mainland Europe. The weather forecasts change quite a lot so we discuss different departure times with our friend Christer B. who from Djursholm will support us with route suggestions during the sailing. We want to avoid winds of more than 15 m/s and less than 3 m/s. Then it is necessary to find the best route between the various low pressures (strong winds) and high pressure centers (calm areas). 

2023-05-08
Some days are unlucky days when you should have stayed in the bunk. Today is such a day.
Actually, it already started yesterday. By then our American friend Bill would have arrived and we would be sailing off towards Brest. But Bill's plan got canceled so he won't be coming until tonight.
During the night, an extensive rainstorm has swept over us. Unfortunately, we had forgotten to close the vent (ie the window) over the stove. As a result, the induction cook top, which we cook on in port, suffered a short circuit and has reached the end of its career on board Salsa.
Then I, Fredrik, wanted to make a small electrical improvement and accidentally connected 24 Volt to Salsa's AIS. It was 12V too much so now it has also stopped working. Very boring for us who want to be visible to the merchant ships and boring for you who usually watch Marine Traffic where we are.
But it's not all just bad luck. Tonight Bill finally arrived so tomorrow we sail towards Brest.

2023-04-28
Igår var hamnkaptenen ledig så incheckningen har fått anstå till idag. Velas är en liten stad, och kanske just därför också lite mindre formell. Det märks tydligt när Fredrik ska checka in. Eftersom marinan i Velas tillhör Portas Azores och har gemensamt datorsystem med marinorna på Santa Maria, San Miguel och Faial viftar hamnkaptenen bara avvärjande med handen när Fredrik vill visa skeppspapper, försäkringspapper och besättningens pass. ”Allt finns ju redan i datorn”, säger hamnkaptenen. Den enda som behövde ett svar var vilken som är Salsas nästa hamn och sedan är incheckningen klar. Något besök hos de olika poliserna GNR och SEF behövs inte här.
Vi tar det lugnt ombord, fixar med båten, handlar lite mat, bokar en bil till morgondagen och kör en tvättmaskin i marinans fina lokaler. 

2023-04-29
Maria har sedan tidigare ett gott rykte som småbilschaufför på slingriga bergsvägar och blir därför vald till chaufför. Henrik som har längst ben får vara kartläsare medan kapten får sitta i baksätet och övervaka och det hela.
San Jorge är på hela Azorerna världsberömd för sina goda ostar. Vi inleder utflykten med att besöka osttillverkaren Finisterra och får testa på ost med olika lagringstid. Vi väljer att köpa en rejäl bit ost (1,9 kg) som varit lagrad i 11 månader. Vårt ostval beror på att osten är god men även för att den kan hyvlas med osthyvel. Det kan nästan inga ostar i Spanien och Portugal.

Vi besöker också världens nordligaste kaffeplantage, som för övrigt är Europas minsta. Det finns visst en till någonstans i Europa. Plantagen ligger vid öns södra kust och är ett litet familjeföretag med cirka 800 kaffeträd. Efter att ha druckit en kopp stark Arabica-espresso med en icke oangenäm bismak av salt och apelsin går vi en guidad rundvandring på plantagen och får förklaringen till smaken. Plantagens kaffeträd har planterats mellan apelsinträd för att få lite lä från Azorernas salta havsvindar.

Kaffebönorna plockas, torkas och hanteras hela vägen till drickbart kaffe för hand. Hela årsskörden ett bra år är cirka 800 kg och räcker därför bara till för plantagens eget kafé.
Vi besöker också en imponerande anläggning med icke termiskt uppvärmda naturliga badpooler. Naturligtvis har vi glömt att ta med badkläder i ryggsäcken. Annars hade vi helt säkert badat i det cirka 18-gradiga vattnet.

2023-04-30
Man får inte sova ostört om man ligger i marinan i Velas. Marinan ligger intill en klippvägg som säkert är femtio meter hög. På klipphyllorna bor det mycket fåglar och en sort är Gulnäbbad Lira.

Till sjöss ser vi dem dagligen och uppskattar deras fantastiska flygkonst. Ofta är de bara en decimeter över vågorna.

På nätterna tjattrar de och det låter som om flera skolklasser var på nattbesök i marinan. Det är söndag så vi vilar oss ombord efter nattens fågeltjatter. Då får vi höra marschmusik. Direkt skyndar vi upp till torget och får se en kyrkoprocession marschera genom staden.  De firar ”Den helige andes krona” ackompanjerad av fin musik från stadens orkester. Katoliker har mycket att stå i.

2023-05-01
Vi checkar ut från den trevliga marinan i Velas och seglar med vinden till vårt nästa mål, Terceira. På vägen försöker vi fotografera både Gulnäbbade Liror och delfiner.

Efter många försök får vi i alla fall till någon acceptabel bild på en Lira. Men delfinerna fortsätter att gäcka oss.
Eftersom vi fått höra att Tercerias största stad håller på att bygga om sin marina väljer vi att gå till den mindre staden Praia do Vitoria på öns östra sida. Seglingen tar så lång tid att marinan är stängt för dagen när vi kommer fram så vi får lägga oss till ankars i en skyddad lagun utanför marinan.

2023-04-28
Yesterday the harbor master was off, so marina check-in has had to wait until today. Velas is a small town, and perhaps for that reason also a little less formal. That is clearly noticeable when Fredrik is going to check in. Since the marina in Velas belongs to Portas Azores and has a common computer system with the marinas on Santa Maria, San Miguel and Faial, the harbor master just waves his hand when Fredrik wants to show the ship's papers, insurance papers and the crew's passports. "Everything is already in the computer," says the harbor master. The only thing that needed an answer was “Which is Salsa's next port?” and then the check-in is done. A visit to the GNR and SEF police officers is not necessary.
We relax on board, fix the boat, buy some food, book a car for tomorrow and run a washing machine in the marina's nice premises. 

2023-04-29
Maria already has a good reputation as a small car driver on winding mountain roads and is therefore chosen as a driver. Henrik, who has the longest legs, is chosen as co-driver and map reader, while the captain supervise everything from the back.
San Jorge is world famous throughout the Azores for its good cheeses. We begin the excursion by visiting the cheese manufacturer Finisterra and get to try cheese with different aging times. We choose to buy a large piece of cheese (1.9 kg) that has been stored for 11 months. Our choice of cheese is because the cheese tastes good but also because it can be planed with a cheese grater. Almost no cheeses in Spain and Portugal can.
We also visit the world's northernmost coffee plantation, which is also Europe's smallest. There is probably another one somewhere in Europe. The plantation is located on the southern coast of the island and is a small family business with approximately 800 coffee trees. After drinking a cup of strong Arabica espresso with a not unpleasant aftertaste of salt and orange, we go on a guided tour of the plantation and get an explanation of the taste. The plantation's coffee trees have been planted between orange trees to get some shelter from the salty sea winds of the Azores. The coffee beans are picked, dried and handled all the way to drinkable coffee by hand. The entire annual harvest in a good year is around 800 kg and is therefore only enough for the plantation's own cafe.
We also visit an impressive facility with non-thermally heated natural swimming pools. Of course, we forgot to bring swimwear in the backpack. Otherwise, we would certainly have been swimming in the approximately 18-degree water. 

2023-04-30
You must not sleep undisturbed if you stay in the marina in Velas. The marina is next to a rock wall that is probably fifty meters high. Many birds live on the cliff shelves and one variety is the Cory Shearwater. At sea, we see them daily and appreciate their fantastic flying skills. Often they are only a decimeter above the waves. At night they chatter on the cliff shelves and it sounds as if several school classes were on a night visit to the marina.
It's Sunday so we rest on board until we hear marching music. Then we rush up to the square and get to see a church procession march through the city and celebrate "The Crown of the Holy Spirit" accompanied by fine music from the city's orchestra. 

2023-05-01
We check out of the nice marina in Velas and sail with the wind to our next destination, Terceira. On the way we try to photograph both Cory Shearwaters and dolphins. After many attempts, we finally get an acceptable picture of a bird. But the dolphins continue to elude us. 
Since we were told that the largest city in Terceria is rebuilding its marina, we choose to go to the smaller city of Praia do Vitoria on the eastern side of the island. The sailing takes so long that the marina is closed for the day when we arrive, so we have to anchor in a protected lagoon outside the marina.

2023-04-24
Tycker ni att vi har mycket byråkrati i Sverige? Då skall ni med båt besöka Portugal. När vi vill lämna Ponta Delgada måste Fredrik först checka ut från marinakontoret och få med sig en liten lapp med signatur och stämpel att Salsa betalt alla avgifter. Därefter får han gå till kontoret intill med lappen där territoriella poliskommandot GNR (Guardia National Republica) håller till. Där vill tjänstemannen se passen, som Fredrik inte har med sig eftersom vi inte avser lämna landet. Men när Fredrik påpekar att samma tjänsteman tagit kopior av alla passen vid incheckningen fyra dagar tidigare och att ingen förändring av besättningen skett under vår vistelse så gjorde han ett generöst undantag, godtar Fredriks ord, stämplar och signerar utcheckningspapperet för GNR. Därefter tar samma tjänsteman utcheckningspapperet, låser upp kontoret intill, går in, signerar lappen och stämplar en tredje stämpel med klartecken från gränspolisen SEF (Servico de Estrangeiros e Frontieras). Han struntade faktiskt i att byta mössa innan han stämplade utcheckningspapperet för SEF. Därefter är allt klart för oss att segla till nästa hamn på Azorerna.

Vi kastar loss i ösregn och seglar mot ön Faial och hamnen Horta. Efter en timmes segling får vi ett närgånget besök. Bara fem meter vid sidan om båten dyker det upp en vacker Späckhuggare. Det är nog en unge för han är bara cirka tre meter lång. Som väl är så är han fredlig och simmar efter en stund bort mot en annan späckhuggarfena som är betydligt större, antagligen någon av föräldrarna.
Det är 150 NM till Horta och vi får en fin nattsegling dit. 

2023-04-25
Under nattseglingen ser vi våra vänner delfinerna leka runt båten. Efter dem bildas en lång vit strimma av kölvatten och mareld och hade man inte vetat bättre kunde man tro att vi var under attack med torpeder. Annars är natten lugn och det är lite trafik.
Tyvärr dör vinden när vi har någon timme kvar så det får bli motor den sista biten. På däck hittar vi en lite söt bläckfisk. Vid tidigare seglingar har vi hittat flygfisk på däck men det här är premiär för en bläckfisk. Hur har den kunnat hamna där?

I Horta är det mesta, inklusive marinakontoret stängt. Portugal firar ”Freedom day” eftersom den sista diktatorn fredligt tvingades avgå 1974-04-25, demokrati infördes och republiken Portugal inrättades.
Under eftermiddagen går vi på rundvandring i Horta. Ett måste är att ta en öl eller deras speciella gin och tonic på Peters Café Sport, en i seglarkretsar världsberömd bar där atlantseglare möts, delar erfarenheter och firar att atlantöverfarten lyckats.

2023-04-26
Kajerna är fulla av målningar/minnesmärken av atlantseglare. Det sägs att om man målar en bild på kajen så ger det fin vind på den fortsatta seglatsen. På kajerna i hamnen letar vi efter Salsas kajmålning från 2018 och Maria hittar den så småningom, svårt sliten. Vädret har inte varit nådigt mot den. Det är med möda vi kan se att det är Salsa som varit där.

Vi tar en fin promenad ut på halvön Monte de Guia, söder om centrum. Här kommer vi nästan ända upp till vulkanens topp och får njuta av fin utsikt över Horta. Jo, efter promenaden blir det faktiskt en öl till på Peters Sport Café.

2023-04-27
Dags att segla vidare. Men innan vi kastar loss tar vi och fräschar upp Salsas bomärke på kajen så gott det låter sig göra i det blåsiga vädret. Dumt att chansa.
Lite regnbyar drar över arkipelagen när vi sätter kurs mot ön San Jorge. Hoppsan, plötsligt blåser det 20 m/s och vi måste reva både storsegel och genua ordentligt. Vi är glada att vi har vinden i aktern.
Det är en kort segling till staden Velas på San Jorge och vi förtöjer i den lugna, väl skyddade hamnen framåt eftermiddagen. På avstånd ser San Jorge ut som ryggen på en sovande drake.
Staden är väldigt lugn och verkar välmående när man ser de välskötta husen och de vackra stensättningarna på gator och trottoarer. 
Vi tar en promenad och äter fiskmiddag på en enkel restaurang med en fransktalande värdinna.

2023-04-24
Do you think the bureaucracy in Sweden is cumbersome? Then you should visit Portugal by boat. When we want to leave Ponta Delgada, first Fredrik must check out from the marina office and get a small note with his signature and stamp that Salsa has paid all the fees. After that, he can go, with the note, to the office next door, where the territorial police command GNR (Guardia National Republica) is located. The official wants to see the passports, which Fredrik does not have with him because we do not intend to leave the country. When Fredrik points out that the same official took copies of all the passports at check-in four days earlier and that no change in the crew took place during our stay, he made a generous exception, accepts Fredrik's words, stamps and signs the check-out paper for GNR. Then the same official takes the check-out paper, unlocks the office next door, goes in, signs the slip and stamps a third stamp of approval from the border police SEF (Servico de Estrangeiros e Frontieras). He actually neglected to change his cap before stamping the check-out paper for SEF. After that, everything is ready for us to sail to the next port in the Azores.
We set sail in pouring rain and sail towards the island of Faial and the port of Horta. After an hour of sailing, we get a visit close to the boat. Just five meters to the side, a beautiful Orca appears. It's probably a kid because he's only about three meters long. He is peaceful and after a while he swims away towards another orca fin that is considerably larger, probably one of the parents.
It is 150 NM to Horta and we get a nice night sail. 

2023-04-25
During the night we see our friends the dolphins playing around the boat. A long white streak of wake and sea fire is formed behind them, and if you didn't know better you might think we were under attack with torpedoes. Otherwise, the night is quiet and there is little traffic at sea.
Unfortunately, when we have an hour or so left, the wind disappears, so we start the engine for the last bit. We find a rather cute little octopus on deck. We have found flying fish on deck, but this is the first time we found an octopus. How did it get there?
Most everything, including the marine office, is closed in Horta. Portugal celebrates "Freedom day" because the last dictator was peacefully forced to resign on 25/04/1974, democracy was introduced and the Republic of Portugal was established.
We go for a walk in Horta in the afternoon. There is a must to visit Peters Sport Café and have a beer or their special gin and tonic. Among sailors Peters Sport Café is a world-famous bar where Atlantic sailors meet, share experiences and celebrate the success of the Atlantic crossing. 

2023-04-26
The quays are full of painting of Atlantic sailors. It is said that if you paint a picture on the quay, it gives you good winds on the continued sailing. On the quays in the harbor we look for Salsa's quay painting from 2018 and Maria eventually finds it, badly worn. The weather has not been kind to it. It is with difficulty that we can see that it is Salsa who has been there.
We take a nice walk out on the Monte de Guia peninsula, south of the center. We walk almost all the way to the top of the volcano and are rewarded with a nice view of Horta. After the walk we are actually doing another visit to Peters Sport Café. 

2023-04-27
Time to continue the sailing. We refresh Salsa's painting on the quay, the best we can, in the windy weather before we leave. Stupid to take any chances.
A few rain showers sweep over the archipelago as we set course for the island of San Jorge. Oops, suddenly the wind is 20 m/s (40 knots) and we have to reef both the mainsail and genoa properly. We are happy we have downwind.
It's a short sail to the town of Velas on the San Jorge and we moor in the calm, well-protected harbor in the early afternoon. From a distance, San Jorge looks like the back of a sleeping dragon.
The city is nice and very calm with well-kept houses and beautiful paving stones on the streets and sidewalks. We take a walk and have a fish dinner at a simple restaurant with a French-speaking hostess.

2023-04-17
Vädret är lite tuffare här på Azorerna än vad vi har vant oss vid. Med ojämna mellanrum drar djupa lågtryck in från Atlanten och fortsätter åt nordost. Då gäller det att ligga tryggt ankrad eller förtöjd. Nu utnyttjar vi luckan mellan två lågtryck och seglar till närmaste ö, San Miguel som är Azorernas största ö. Här förtöjer vi till kvällen i huvudstaden Ponta Delgadas marina. 

2023-04-18
Det märks att vi har kommit till ”storstaden”, här bor cirka 70.000 människor. Här vill marinan ha betalt i förskott och det krävs ett kort för att kunna inpassera till marinapontonen. Men lite större städer har också sina fördelar. Här finns två olika segelmakare och efter att ha jämfört tidigare kunders omdömen väljer vi att Rui ska få reparera en trasig lattficka på Salsas storsegel. Men först måste seglet plockas ned och packas i säcken. I övrigt ägnas dagen åt att lära känna staden till fots. När vi råkar passera en biluthyrning bokar vi en liten hyrbil till morgondagen.

2023-04-19
Medan Maria hämtar hyrbilen byter vi segel med Rui. Vi får tillbaka Salsas storsegel och han får i stället genuan så att han kan byta ut lite slitna delar av UV-skyddet.
Vi gör en heldagsutflykt på ön. San Miguel är grön, bergig och därför är vägarna väldigt krokiga. Men vid det här laget har Maria övat upp kurvtekniken och det går både snabbt och säkert när hon rattar vår lilla Fiat500. Vi åker först till en utsiktspunkt och beundrar Lagoa Azul och Lagoa Verde (den blå och den gröna sjön). Sjöarna ligger djupt nedanför oss i en krater. Det var tur vi hade karta med oss för från utsiktspunkten var det omöjligt att avgöra viken sjö som var blå och vilken som var grön.

Nästa stopp var Ferraria Thermals där vi tänkte bada havsbad i naturpooler uppvärmda av vulkanisk aktivitet. Eftersom det blåste kuling på platsen och berget runt poolerna knappt var märkbart varmare än luftens sjutton grader avstod vi från bad. Vi for i stället iväg och åt lunch på en fiskrestaurang som heter O Pescador Restaurangen låg i ett industriområde i Rabo de Peixeoch utsidan såg väldigt sliten ut. Men man ska inte döma hunden efter håren. Restaurangens insida var trevlig och maten var väldigt god.
Enligt vår guidebok finns på San Miguel Europas enda två teplantager. Enligt samma guidebok så är Gorreana Tea dessutom Europas äldsta teplantage (från 1883) så vi valde att besöka den. Det var väldigt intressant att se maskinparken som inte verkade ha förnyats sedan starten men teet var en besvikelse enligt vår smak. Det var för mycket ogräs bland de växande plantorna och det färdiga teet tyckte vi både luktade och smakade hö.

2023-04-20
Det finns fler fördelar med att ligga i en storstad. Vi har blivit bortskämda med rykande färskt bröd, hämtat av Henrik, till frukost.
Vi hämtar den lagade genuan hos segelmakaren men idag blåser det för mycket för att vi ska våga sätta upp några segel på Salsa. I stället förbereder Fredrik mat som stoppas i frysen inför seglingsetappen från Azorerna till Brest. Efter middag ombord spelar vi Chinaschack som Maria vinner. 

2023-04-21
Mellan vindbyarna lyckas vi faktiskt sätta upp både storsegel och genua och Maria byter ut en läderskoning på genuaskotet. Nu är allt klart för nya seglatser.  I övrigt ägnas dagen åt diverse städ- och underhålls- arbeten på Salsa.

Henrik målar utan lov Salsas logotyp på kajen, som sedan tidigare är fullmålad med konstverk från tidigare båtbesökare.
På kvällen går vi till en restaurang som heter A Tasca och äter mycket gott. Förutom både förrätt och efterrätt, den största tonfiskfilé (cirka fyra centimeter tjock) vi upplevt till huvudrätt. 

2023-04-22
Egentligen skulle vi lämnat San Miguel idag, men vädret ville annorlunda. Väderprognosen lovar byvindar upp till 15 m/s så vi skjuter upp avfärden till måndag då det ska blåsa lite mindre.
Det är en regnvädersdag här. Skurarna duggar tätt när Maria och Henrik gör ett besök på den lokala marknaden medan Fredrik förlänger Salsas vistelse i marinan. Marknadsbesöket resulterar i både grönsaker och färsk fisk till middagens fisksoppa.

Visste ni att Azorerna är den enda platsen inom Europa där man odlar ananas? Vi tar en promenad till en närliggande ananasplantage som i växthus odlar ananas som skördas året runt. Vi får bland annat lära oss att ananasodlingar ersatte apelsinodlingarna efter att apelsinerna drabbats av sjukdomar. Det tar två år att producera en färdig ananas. Besöket avslutas med smakprover på både ananaslikör, ananasjuice, ananasglass och ananassylt. 

2023-04-23
Vad gör man en söndag i Ponta Delgada? Så här i april kan man gå på vårkonsert, Concerto de Primavera. Och det gör vi. Vi får lyssna till blåsorkestern från det regionala konservatoriet i Ponta Delgada. Vi får njuta av en timmes fin musik på Teatro Micaelense. 

2023-04-17
The weather in the Azores is a little tougher than we are used to. Deep low pressure moves in from the Atlantic at irregular intervals and continues to the northeast. Then it is necessary that we are securely anchored or moored. Today we take advantage of the gap between two low pressures and sail to the nearest island, San Miguel, which is the largest island of the Azores. In the evening we moor in the marina in the capital Ponta Delgada. 

2023-04-18
No doubt that we have reached the "big city", around 70,000 people lives here. The marina wants payment in advance and a security card is required to be able to enter the marina pontoon. But larger cities also have their advantages. There are two different sail makers in the harbor, and after comparing previous customers' reviews, we choose Rui to repair a broken batten pocket on Salsa's mainsail. First the sail must be taken down and packed in the sail bag. Otherwise, the day is spent getting to know the city by foot. When we pass a car rental, we book a small rental car for tomorrow.

2023-04-19
While Maria collects the rental car, Henrik and Fredrik switch sails with Rui. We get Salsa's mainsail back and instead he gets the genoa so he can replace the slightly worn parts of the UV protection.
We do a full-day excursion on the island. San Miguel is green, mountainous and the roads are very curvy. But by now, Maria has got a lot of practice in the curve technique, so she drives us quickly and safely in the little Fiat500. The first stop is the viewpoint to admire Lagoa Azul and Lagoa Verde (the blue and the green lake). The lakes lay deep below us in a crater. Good we had a map with us because from the viewpoint it was impossible to tell which lake was blue and which was green.
The next stop was Ferraria Thermals where we planned to take a swim in natural pools heated by volcanic activity. As there was a gale blowing and the mountain around the pools was barely noticeably warmer than the seventeen degrees of the air, we refrained from swimming. Instead we continued and had lunch at O Pescador, a nice fish restaurant in Rabo de Peixe . The restaurant was located in an industrial area and the outside looked a bit shabby. But you shouldn't judge a dog by its hair. The inside of the restaurant was very nice and the food was excellent.
According to our guidebook, San Miguel is the home of Europe's only two tea plantations. According to the same guidebook, Gorreana Tea is Europe's oldest tea plantation (from 1883) so we chose to visit it. It was very interesting to see the machinery which didn't seem to have been renewed since the start but the tea was disappointing to our taste. The tea both smelled and tasted like hay in our opinion. 

2023-04-20
There are many advantages of being in a big city. Henrik has been taking a walk in the morning and returning with fresh breakfast bread.
We pick up the repaired genoa from the sail maker. We don’t dare to put back the sails on Salsa since it’s much too windy. Fredrik cooks a stew that we put in the freezer. Good to have for the sailing leg from the Azores to Brest, France. After the dinner on board we play Chinese chess which Maria wins. 

2023-04-21
Between the gusts of wind, we actually manage to set up both the mainsail and the genoa, and Maria replaces a leather protection on the genoa sheet. Everything is ready to sail on! The rest of the day is devoted to various cleaning and maintenance work at Salsa. Henrik paints Salsa’s logo on the quay, which is already full of artwork from previous boat visitors.

We visit a restaurant called A Tasca and eat a very nice dinner in the evening. We get the biggest tuna fillet (about four centimetres thick) we have ever eaten.

2023-04-22
Actually, we were supposed to leave San Miguel today, but the weather wanted otherwise. The weather forecast promises gusts of up to 15 m/s, so we postpone the departure until Monday when it should be a little less windy.
It’s a rainy day. Maria and Henrik visit the local food market in the rain, while Fredrik visit the marina office and extends Salsa’s stay in the marina. The visit to the food market results in both vegetables and fresh fish for dinner’s fish soup.
Did you know that the Azores are the only place in Europe where pineapples are grown? We take a walk to a nearby pineapple plantation that grows pineapples in greenhouses that are harvested all year round. We learn that pineapple plantations replaced the orange plantations after the oranges were affected by diseases. It takes two years to produce a finished pineapple. The visit ends with tasting of pineapple liqueur, pineapple juice, pineapple ice cream and pineapple jam.

2023-04-23
What do you do on a Sunday in Ponta Delgada? Since it’s April you can visit a spring concert, Concerto de Primavera. We listen to the brass band from the regional conservatory of Ponta Delgada. We enjoy one hour of nice music at Teatro Micaelense.

2023-04-09
Dags att lämna Madeira. Vi lättar och går för motor västvart tills vi har kommit ut ur lä från ön. Det blåser NE 8-10 m/s och vågorna är 2–3 m höga. Henrik, som ännu inte har vant sig vid atlantdyningarna, studerar intensivt horisonten. Hans horisontstudier resulterar i att han ser mycket sådant som vi andra missar, bland annat en flygfisk, en sköldpadda och många maneter av typen portugisisk örlogsman.

Men alla ombord kan inte undgå att se ett stort antal delfiner. På grund av vågorna har ingen av oss (med undantag av Fredrik) någon speciell matlust och vi nöjer oss med varma koppen och lite salta kex till middag. 

2023-04-10--11
Både vinden och vågorna har avtagit något och vi har en behaglig segling med halv vind och 5-6 m/s. Vindrodret styr, Salsa gör mellan sex och sju knop och hela besättningen trivs. På nätterna går vi tretimmarsvakter och får sedan vila i sex timmar. Natthimlen är klar och man kan sitta och försöka identifiera stjärnor, stjärnbilder och planeter. Men det märks att vi har börjat hemresan. Vattentemperaturen har sjunkit till ca 16 grader och nattetid klär man sig gärna i långbyxor.

2023-04-12
Tyvärr stämmer väderprognosen precis och vinden avtar alltmer och framåt eftermiddagen är den obefintlig. Motvilligt startar vi motorn och kör mot ön Santa Maria i ögruppen Azorerna.
Azorerna, som är en autonom del av Portugal, har en egen tidszon eftersom de ligger så långt västerut och vi får ställa tillbaka klockorna ombord ytterligare en timme. Nu skiljer det två timmar mellan skeppsklockorna och svensk sommartid.

2023-04-13
När vi kommer fram till Santa Maria är klockan 03 och det är nattsvart. Fredrik tycker inte om att angöra en okänd marina mitt i natten och vi ankrar i en fin vik, Baia da Praia, strax öster om marinan. Efter att vi skålat i Gammeldansk och gratulerat varandra till en lyckad överfart kryper vi till kojs och sover ett par timmar innan vi går in till marinan i huvudstaden Vila do Porto. Marinan har gott om plats och såväl hamnpolisen som marinapersonalen verkar vara glada att vi valt att komma till just deras ö och marina.

2023-04-14-15
Ön är inte stor, cirka 17 km lång och 9 km bred. Men så bor det bara cirka 5600 personer på ön. Vi hyr en liten bil och utforskar ön som är kuperad, men grön och fin.

Vi noterar att det är ganska många hus till salu och att priserna är högst rimliga. Idag är vädret soligt och vackert men hur är det att vara här under vintermånaderna? Antagligen är det, när de atlantiska stormarna drar in ungefär som vintern i Skåre så någon husaffär blir det inte. April är fortfarande lågsäsong för turister så vi har vissa svårigheter att hitta ett matställe som är öppet och serverar lunch. Men det lyckas, även om vi får äta på samma barservering två dagar i rad. Vi besöker i stort sett alla delar av denna vackra ö. Från Ponta do Castelo i sydost till Anjos i nordväst. Mitt på ön ligger den högsta toppen Pico Alto som är 587 m. Härifrån har vi en hänförande utsikt över hela Santa Maria. Vi förstår varför Azorerna kallas för ”Edens Lustgård”.

2023-04-16
Det är tvättdag ombord så vi ägnar dagen åt stortvätt och lite artisteri. Marinan uppmuntrar att gästande båtar målar sin logotyp på piren och vi försöker sprayfärgsmåla vår logotyp på hamnpirens palissad. Efter att ha jämfört vår grafittikonst med andra båtars konstverk känner vi oss ganska nöjda.

Detta firar vi med att äta en rejäl lunchbuffé på marinarestaurangen.
Till kvällen blir vi överbjudna på tapas och vin till Robin och Sammy på segelbåten Mencia, som vi senast träffade på Lanzarote. Det är roligt när vi återträffar seglarvänner i andra hamnar. För det mesta är det tyvärr så att man träffas och har trevligt, men sedan ses man aldrig igen.  

2023-04-09
It’s time to leave Madeira. We start the engine and motor westward until we leave the lee of the island. The wind is NE 8-10 m/s and the waves are 2-3 m high. Henrik has not yet got used to the Atlantic swells, he intensively studies the horizon and see many things that the rest of us miss, including a flying fish, a turtle and many Portuguese man-of-war jellyfish. But we all spot a large number of dolphins. None of us (with the exception of Fredrik) has any particular appetite because of the waves, and we settle for a hot cup of soup and some salty crackers for dinner.

2023-04-10--11
Both the wind and the waves have abated somewhat and we have a pleasant sailing with half wind and 5 - 6 m/s. The wind rudder is steering, Salsa makes between six and seven knots and the crew is happy. We are on three-hour watches at night and then get to rest for six hours. The night sky is clear and we try to identify star constellations and planets. There is no doubt that we have started the journey home, the water temperature has dropped to around 16 degrees and at night you can’t wear shorts any longer. 

2023-04-12
Unfortunately, the weather forecast is correct and the wind decreases more and more and towards the afternoon there is no wind. We reluctantly start the engine and motor towards the island of Santa Maria in the archipelago of the Azores.
The Azores are an autonomous part of Portugal and are so far west that they have their own time zone. We have to set the clocks back another hour. There is now a two-hour difference between the ship's clocks and Swedish summer time.

2023-04-13
It is 03:00 when we arrive at Santa Maria and it is pitch black. Fredrik does not like to enter an unknown marina in the middle of the night so we anchor in a nice bay, Baia da Praia, just east of the marina. We toast in “Gammeldansk” and congratulate each other on a successful crossing. We go to bed and sleep for a couple of hours before we enter the marina in the capital Vila do Porto. The marina has plenty of space and both the harbor police and the marina staff seem to be happy that we chose to come to their island and marina. 

2023-04-14-15
The island is small, about 17 km long and 9 km wide and there are only about 5,600 people living here. We rent a small car and explore the island, which is mountainous, green and beautiful. We note that there are quite a few houses for sale and that the prices are very reasonable. The weather today is sunny and beautiful but how is it to be here during the winter months? It’s probably like the winter in Sweden when the Atlantic storms move in, so there won't be any house deals this time. April is low tourist season so we have some difficulty finding a place to eat that is open and serving lunch. But we finally find a nice place, even if we have to eat at the same bar two days in a row. We visit pretty much every part of this beautiful island. From Ponta do Castelo in the southeast to Anjos in the northwest. The highest peak, Pico Alto (587 m) is located in the middle of the island. From the top we have a breathtaking view of Santa Maria. We understand why the Azores are called "The Garden of Eden". 

2023-04-16
We spend the day doing laundry and a bit of artistry. The marina encourages visiting boats to paint their logo on the pier and we are trying to spray paint our logo on the harbor pier palisade. After comparing our graffiti art to other boats' artwork, we feel pretty satisfied. We celebrate the artwork by eating a hearty lunch buffet at the marina restaurant.
In the evening, we are invited for tapas and wine to Robin and Sammy on the sailboat Mencia, which we last met in Lanzarote. It's fun when we meet sailing friends again in other ports. Unfortunately, most of the time, you meet nice sailors and have a good time, but then you never see each other again.

2023-03-31—04-01
Madeiras kända historia började 1418 när några skepp från Henry Sjöfararens flotta på väg till Afrika kom ur kurs under en storm och ankrade i skydd av en då okänd ö. Huruvida ön var Madeira, eller mera troligt, den närliggande ön Porto Santo (Heliga Hamnen) är inte klart. Efter att skeppen återvänt till Portugal beslöts att öarna skulle koloniseras och så blev det. Man har genom åren odlat sockerrör, apelsiner och bananer här men mest känt är vinodlingarna som producerar Madeiravin. Idag bor det ca 270.000 människor på ön och turism är den största näringsgrenen.

Vi besökte huvudstaden Funchal i höstas men nu vill vi se mera av ön och hyr därför en bil. Landskapet är otroligt kuperat och tunnlar genom vulkanberg och broar över dalar ligger tätt. Det kan inte varit billigt att bygga vägarna här. Man har inte ens lyckats hitta tillräckligt med platt mark för en flygplats utan har tvingats bygga delar av landningsbanan på höga stolpar.
Vi har såklart hört talas om att när man är på Madeira så måste man vandra längs levadorna, och det gör vi.

En levada är en del av ett gammalt bevattningssystem på ön. Man har i århundraden lett regnvatten från bergstopparna där det regnar mest ner till odlingarna i dalarna. Vi väljer en lätt levada och promenerar fram och tillbaka längs med den, ca 4 km. Den levada som vi promenerar längs består av en murad vattenkanal med svag lutning och en murad gångstig vid sidan. Den är väldigt lätt att gå, även för personer med dålig balans och dåliga knän, men man får inte ha anlag för svindel för på ena sidan stupar det brant ner och det finns inte räcken överallt.
Vi besöker också byn Santana och tittar på några typiska små Madeirahus, såsom de såg ut förr i tiden. Halmtaken var spetsiga för att regnvattnet lätt skulle rinna av. På vinden förvarade man skörden och bottenvåningen användes som bostad. Varför man valt att göra husen så färgglada lyckades vi inte klura ut.

Vi äter en god lunch på en enkel restaurang med utsikt över Nunnornas dal. Vi njuter av den vidunderliga utsikten och grönskan, efter det något kargare Kanarieöarna. 

2023-04-02
Hadar, som seglat med oss ombord en vecka, tycker att det är dags att åka hem. Vi skjutsar honom till Ronaldo-flygplatsen och säger ”varmt välkommen tillbaka”. Sedan lämnar vi tillbaka hyrbilen. Söndagen ägnas åt matinköp, tvätt och promenad i Funchal. Vi undviker muséet som ägnats åt öns mest berömda son, fotbollsspelaren Christiano Ronaldo och letar oss i stället med viss möda fram till statyn av Christopher Columbus.

Märkligt hur alla städer på de här breddgraderna vill framhäva sin relation till Columbus. Han besökte visserligen Madeira några gånger men han var faktiskt italienare.
Vi tittar också på trevligt dekorerade husportar i gamla stan men det är uppenbart att målningarna inte har någon större historisk betydelse.

2023-04-03
Har vi glömt något? Javisst har vi det! Man kan knappast berätta att man besökt Madeira utan att ha besökt ett vinhus. Av Madeiras åtta vintillverkare väljer vi att besöka vinhuset Blandy’s som ligger bekvämt till i Funchal. Där får vi en guidad tur i lokalerna som slutar med en Madeiravinprovning. Tydligen har svenska hovet 1943 utsett leverantören till svensk hovleverantör, även om den uppmärksamme iakttagaren ser att namnet på diplomet inte riktigt stämmer. Men det finns gränser för hur mycket man vågar plåga en guide med konstiga frågor.

Vi får lära oss att både Madeira och Port får alkohol tillsatt för att avstanna jäsningen. En av skillnaderna med Madeiravin är att det värms under lagringen. Vi får även veta att en öppnad flaska Madeira kan sparas länge, till skillnad från Port. Vi får väl se om det är sant……. 

2023-04-04
Vi vill komma ut från hamnen och storstaden och seglar till en fin ankringsvik på den sydöstra delen av ön. Vi har legat där några gånger tidigare och då njutit av den magnifika naturen och fina bad. Nu blir det skillnad. Det blåser en stark nordlig vind och det verkar som de höga bergen runt viken förstärker vinden så i stället för att vara en lugn vik blåser det 20 m/s. Även om ankaret håller så känns det väldigt otrevligt när vinden piskar upp vågorna och Salsa kränger i den hårda vinden. Vi lättar ankare och seglar tillbaka till ankarplatsen utanför Funchal. Här är inte lika fin natur som i viken, men å andra sidan väldigt lugnt. Man kan inte få allt … men nu kan vi sova gott inatt i alla fall och ingen behöver gå ankarvakt. 

2023-04-05—07
Vi ligger kvar på ankarplatsen utanför Funchal. Det är återigen fullt i marinan. Vi städar, förbereder måltider för kommande dåligt väder, läser böcker och varje morgon kan vi från första parkett titta på när stora kryssningsfartyg vänder bara 50 meter från oss och backar in i hamnen.

Det största fartyget vi såg tar nästan 6.000 passagerare. Hur många hytter finns det på en sådan båt och hur många anställda behövs för att städa alla hytter? När vi vill besöka staden så vi använder gummijollen och det fungerar fint. Men när vi ska fylla upp förråden för resan till Azorerna får vi åka två resor fram och tillbaka för att få med allt. 

2023-04-08
Idag anländer Henrik från Skåre för att segla med oss både till Azorerna och vidare till Brest. Henrik är efterlängtad, inte bara för att han är duktig seglare och trevlig utan också för att han har med sig både reservdelar till Salsa, kaffe och godis så att vi ska kunna överleva de kommande nattvakterna.

2023-03-31—04-01
The known history of Madeira began in 1418 when some ships from Henry the Navigator's fleet bound for Africa went off course during a storm and anchored in the shelter of a then unknown island. Whether the island was Madeira, or more likely, the nearby island of Porto Santo (Holy Harbor) is not clear. After the ships returned to Portugal, it was decided that the islands should be colonized and so it became. Over the years, sugar cane, oranges and bananas have been grown here, but the most famous are the vineyards that produce Madeira wine. Today there are approximately 270,000 people living on the island and tourism is the largest industry.

We visited the capital Funchal last autumn, but now we want to see more of the island, so we rent a car. The landscape is incredibly hilly and there are plenty of tunnels through volcanic mountains and bridges over valleys. To build the roads here can’t have been cheap. They have not even managed to find enough flat land for an airport.  A part of the runway is built on tall pillars.
We've heard that when you're in Madeira, you have to walk along the levadas, and of course that's what we do.
The levadas are a system of channels or aqueducts. For centuries, rainwater has been led from the mountaintops where it rains the most down to the plantations in the valleys. We walk back and forth an easy levada, about 4 km. The levada consists of a gentle sloped water channel with a footpath on the side. It is a very easy to walk, even for people with poor balance and bad knees. It’s very steep on one side and there is not always a rail, so you must not suffer from vertigo. 
We visit Santana and look at some typical small old Madeira houses. They have pointed thatched roofs so that the rainwater would run off easily. The harvest was stored in the attic and the ground floor was used to live in. We couldn't figure out why they made the houses so colorful.
We eat a good lunch at a local restaurant with a view of the Valley of the Nuns. We enjoy the wonderful view and the greenery, after the somewhat barren Canary Islands. 

2023-04-02
Fredriks brother Hadar, who sailed with us on board for a week, thinks it is time to go home. We drive him to the Ronaldo airport and say "welcome back". Then we return the rental car. Sunday is dedicated to grocery shopping, laundry and walking in Funchal. We avoid the museum dedicated to the island's most famous son, the soccer player Christiano Ronaldo and search for the statue of Christopher Columbus instead. Strange how all the cities at these latitudes want to highlight their relationship to Columbus. He did visit Madeira a few times but he was actually Italian.
We also look at nicely decorated house gates in the old town but it is clear that the paintings have no major historical significance.

Did we forget something? 

2023-04-03
Yes, we have! You can hardly tell that you have visited Madeira without visiting a wine house. Of Madeira's eight wine producers, we choose to visit the Blandy's winery, which is conveniently located in Funchal. We get a guided tour of the premises which ends with a Madeira wine tasting. Apparently, the Swedish court in 1943 appointed the supplier as a Swedish court supplier, even if the attentive observer notice that the name on the diploma is not quite right. But there are limits to how many strange questions you dare to ask the guide. We learn that both Madeira and Port have alcohol added to stop the fermentation. One of the differences with Madeira wine is that it is heated during storage. We also learn that unlike Port, an opened bottle of Madeira can be stored for a long time. Well, let’s see if this is true……. 

2023-04-04
We leave the harbor and the big city and sail to a nice anchorage in a bay on the south-eastern part of the island. We have stayed there a few times before and then enjoyed the magnificent nature and nice swimming. This time it’s different. There is a strong northerly wind and it seems that the high mountains around the bay strengthen the wind up to 40 knots. Even if the anchor will hold us, it feels very unpleasant when Salsa capsizes in the strong wind and high waves. We take the anchor up again and sail back to the anchorage outside of Funchal. The surrounding is not as beautiful as in the bay, but on the other hand very peaceful. You can't get everything ... we can sleep well tonight and no one has to sit anchor watch.

2023-04-05—07
We remain at the anchorage outside Funchal. The marina is full and doesn’t have any berth for us. We clean, prepare meals for any upcoming bad weather during the crossing, read books and every morning we can watch when large cruise ships turn just 50 meters from us and back into the harbor. The largest ship we saw takes almost 6,000 passengers. How many cabins are there on such a boat and how many employees are needed to clean all the cabins? We use the rubber dinghy to visit the town and it works fine. But when we have to fill up the supplies for the trip to the Azores, we have to make two trips back and forth to get everything on board. 

2023-04-08
Henrik arrives from Skåre in Sweden, he will sail with us to the Azores and then on to Brest. He is long awaited, not only because he is a good sailor and very nice, but also because he has spare parts for Salsa, coffee and sweets with him, so that we can survive the coming night watches.

2023-03-19
Eftersom det är söndag på Fuerteventura är det mesta stängt. Vi tar det lugnt, städar och går lite promenader. På kvällen blir vi inbjudna till några norska seglarvänner på en trevlig ”sundowner”i sittbrunnen. De hade tänkt segla runt i Karibien i vinter men blivit så försenade att de beslutat sig för att stanna på Kanarieöarna i stället. De hade verkligen haft otur med späckhuggare. Först blev de rejält attackerade när de nästan kommit fram efter att ha korsat Biscayabukten. Det mötet slutade med att de fick bogseras till hamn, lyftas upp på land och sedan fem veckors lagning av roder och styrning. När de så småningom kunde fortsätta hade de blivit attackerade ytterligare en gång. Visserligen fick de bara mindre skador men det hade lett till ytterligare förseningar. Verkligen tråkigt!
Vi känner oss väldigt nöjda med att vi beslutat oss för att ta en annorlunda segelrutt på hemvägen.

2023-03-20
Längs Fuerteventuras ostkust blåser det oftast en frisk vind som följer kusten. Dessutom säger vår cruisingguide att strömmen nästan alltid är sydlig här.
Vi kastade loss och hade tänkt segla till ön Isla del Lobo som ligger utanför nordost-hörnet av Fuerteventura. Men kryss, krabb sjö och motström gjorde att vi (Maria) ändrade oss och gick i stället in till marinan Puerto del Rosario. Marinan, som saknade både toaletter och duschar var väl inget att skriva i loggboken om men hamnpoliserna, som tog upp hamnavgiften, var trevliga när de trots tv-övervakning av marinan väl fattat att vi hade förtöjt.
Vi var lite loja efter dagens kryssande så det fick bli middag ombord och som avslutning en liten kvällspromenad på stan. 

2023-03-21
Den friska nordostliga vinden fortsätter och vi kryssar oss norrut. Eftersom vi (Fredrik) anar att vinden och vågorna kommer att förstöra nattsömnen för oss på Isla del Lobo fortsätter vi till Lanzarote och ankrar utanför Playa del Pozo. Här är det skyddat från vågorna men vinden är frisk trots att vi ligger i en vik på läsidan av Lanzarote. Tänk så förvånad man kan bli ibland. Men vi ligger i alla fall tryggt fast med ankaret. 

2023-03-22
Vi ligger kvar på ankarplatsen och hoppas att vinden ska avta under dagen. Enligt vår cruisingguide ska det här vara en av kanarieöarnas bästa ankarplatser. Det kanske stämmer kanske om det är stiltje, men det blir det inte under dagen. Vi pysslar ombord och avstår från at försöka ta oss i land med gummijollen. Trots att vågorna är behagliga där vi ankrat ser vi hur de bryter när de når den vackra sandstranden. Vi bokar i stället plats för Salsa i marina Lanzarote till påföljande dag. 

2023-03-23
Vi tar upp ankaret tidigt och får ännu en frisk kryss upp till marina Lanzarote som ligger i Lanzarotes huvudstad Arrecife. Marinan är ganska nybyggd och väldigt välskött. Längs kajen ligger fina butiker och restauranger tätt. Antagligen beror det inte på att normala marinagäster är särskilt spendersamma utan på att det alldeles intill marinan finns en kaj för kryssningsfartyg. Lämpligt nog passerar kryssningsfolket längs marinans kajpromenad när de vill promenera till stadens centrum. Inspirerade av kryssningsfolket känner vi oss på spenderhumör och äter en utmärkt tvårätters middag på staden. Tuna tartar och sedan bläckfisk smakar utmärkt när man får skölja ner det med vitt vin från Lanzarotes vulkaniska vinområde. 

2023-03-24
I marinan finns en biluthyrare men det kontoret har inga lediga uthyrningsbilar. Därför tar vi en buss till flygplatsen som ligger i närheten och hyr en bil.
Lanzarote är den fjärde största ön av de kanariska öarna. Bebyggelsen är oftast väldigt låg och nästan genomgående vitkalkad. Vi vill se hela ön och börjar med att besöka bodegan Rubicon som ligger i det vulkaniska vindistriktet. Vi förundras över att det blir något vin alls när man ser vinrankorna. Varje vinranka är placerad i en liten krater med en stenmur runt. Kratern är till för att rankan ska komma ner under slagglagret och hitta jord. Stenmuren är till för att inte kratern ska rasa pga. vinden och begrava vinrankan.  All skörd måste ske för hand.

Vi provar både rött och vitt vin och köper med oss två flaskor friskt, torrt, vitt vin.
Det är hett idag så vi fortsätter till Playa del Mujeres som är granne till den vik där vi låg till ankars och svalkar oss i de häftiga vågorna. Det blåser lika frisk idag som när vi låg här och vi inser att ett landningsförsök med jollen säkert hade slutat illa.

2023-03-25
César Manrique heter öns stora artist och arkitekt. Det påstås vara han som varit pådrivande för att husen ska vara låga och vita. Vi tar bilen till norra kusten och tittar på utsiktsplatsen Mirador del Plata. Här har man gjort ett stort arbete för att själva utsiktsplatsen skall vara trevlig och se fin ut. Från platsen ser man ut över grannön La Graciosa som är nationalpark. Här har vi legat till ankars för sex år sedan efter att ha fått tillstånd från myndigheterna. Det hade vi gärna gjort på nytt men något svar på vår ankringsbegäran har vi inte fått.

I stället för att sörja över detta åker vi vidare till ett anat av Manrigues storverk, Jameos del Agua. Här har arkitekten utnyttjat en lång lavatunnel för att bygga en fantastisk anläggning med underjordiskt auditorium, damm och flera restauranger. Vi kan inte låta bli att vara imponerade trots att man lite försynt kan undra hur man ska få det här att gå ihop ekonomiskt.

2023-03-26
Det är söndag och vi förbereder oss för att lämna Lanzarote och Spanien och segla till Madeira, Portugal. Vi tvättar och städar båten. Märkligt nog är livsmedelsbutiken Hiper Dino öppen trots att det är söndag och vi gör några sista små matinköp, mest för att få den stärkande promenaden till och från affären. 

2023-03-27
Med oss på seglingen kommer Fredriks bror Hadar att vara. Han anländer på förmiddagen och kastas direkt in i verksamheten. Strax efter hans ankomst kastar vi loss. Vi har studerat väderleksutsikterna och ser att vi får bra vind i ett och ett halvt dygn, men därefter kommer vinden att avta. Vi rundar ön på sydsidan och sätter kurs rakt mot Madeira. Inledningsvis är sjön grov och det blir rejält skumpigt, men vinden håller sig runt 7-8 m/s. 

2023-03-28
Efter midnatt dämpas vågorna och vi gör fin fart i halv vind. Halvvägs passerar vi de spanska Selvagem islands på så stort avstånd av vi inte kan se dem. Under dagen byter vi ut den spanska gästflaggan mot en portugisisk. Solen skiner och vi kan till och med äta lunch med bordet uppfällt i sittbrunnen!

2023-03-29
Vinden avtar alltmer och ser inte ut att bli bättre det närmaste dygnet. Framåt lunch ger vi upp och kör motor de sista timmarna mot Funchal. Marinan svarar varken på telefon eller VHF så vi ankrar strax utanför och njuter av en god paella-middag till ankars. Det smakar härligt efter två dygn till sjöss. 

2023-03-30
Marinan svarar direkt på vårt VHF-anrop och erbjuder oss plats. Vi kommer ihåg när vi låg till ankars tre dygn här för ett halvår sedan utan att få någon plats och accepterar därför direkt platsen trots att priset är högt. Vi förtöjer före lunch i marina Funchal. Härligt att vara tillbaka på Madeira!

2023-03-19
Most things are closed as it is Sunday. We take an easy day, clean the boat and take a walk. In the evening we are invited to Norwegian sailor friends for a nice "sundowner". They had planned to sail around the Caribbean this winter but were so delayed that they decided to stay in the Canary Islands instead. They really had bad luck with the killer whales. They were heavily attacked when they almost arrived after crossing the Bay of Biscay. That attack resulted in being towed to port, lifted onto land and then five weeks of rudder and steering repairs. When they were eventually able to continue, they were attacked once more. Although they only suffered minor damages this time, it led to further delays. Really sad!
We feel very satisfied that we decided to take a different sailing route on the way home, partly to avoid the killer whales.

2023-03-20
There is usually a strong or moderate wind that follows the east coast of Fuerteventura.  In addition, our cruising guide says the current is almost always southerly here.
We leave and had intended to sail to the island of Isla del Lobo, which is off the northeast corner of Fuerteventura. But the tacking, bumpy sea and upstream made us (Maria) change our mind and instead we went into the marina Puerto del Rosario. The marina, which lacked both toilets and showers, is not worth writing about, but the harbour police, who collected the harbour fee, were nice when they realized that we had moored, despite television surveillance of the marina.
After today's cruise we were a little tired, so we had dinner on board and took a short evening walk in town.

2023-03-21
The moderate north-easterly wind continues and we cruise north. As we (Fredrik) anticipate that the wind and waves will spoil the sleep for us on Isla del Lobo, we continue to Lanzarote and anchor off Playa del Pozo. We are protected from the waves but the wind is moderate even though we are in a bay on the leeward side of Lanzarote. We are surprised. But at least we are safely anchored.

2023-03-22
We stay at the anchorage and hope that the wind will decrease during the day. According to our cruising guide, this should be one of the Canary Islands' best anchorages. It might be true if it's calm, but it won't be calm during the day. We stay on board and refrain from trying to get ashore with the dinghy. Although the waves are not too bad where we anchored, we see how they break when they reach the beautiful sandy beach. We book a place for Salsa in marina Lanzarote for the following day instead.

2023-03-23
We leave early and get another windy cruise up to marina Lanzarote which is located in Lanzarote's capital Arrecife. The marina is fairly newly built and very well maintained. Shops and restaurants are close by along the quay. Probably not because normal marina guests are particularly spendthrift, but because there is a berth for cruise ships right next to the marina and the cruise passengers pass along the marina's quay promenade when they want to stroll into the city centre. We eat an excellent dinner in the city. Tuna tartar and then squid taste wonderful when washed down with white wine from the volcanic wine region on Lanzarote.

2023-03-24
Since the car rental office in the marina doesn’t have any available cars for us, we take a bus to the airport which is nearby and rent a car.
Lanzarote is the fourth largest island of the Canary Islands. The houses are usually low and almost entirely whitewashed. We start by visiting the Rubicon winery located in the volcanic wine district. We are amazed that there is any wine at all when you see the vines. Each vine is placed in a small crater with a stone wall around it. The crater is dug to find the soil under the volcanic ash. The stone walls shelter the vines from the wind. All harvesting must be done by hand.
We taste both red and white wines and buy a few bottles of the white wine with us.
It's a hot day so we continue to Playa del Mujeres, which is next to the bay where we previously were anchored, and take a swim in the high waves. As usual, it’s very windy and we realize that an attempt to go ashore with the dinghy would surely have ended badly.

2023-03-25
César Manrique is the name of the island's great artist and architect. It is claimed that he contributed for the houses to be low and white. We take the car to the north coast and look at the viewpoint Mirador del Plata. A lot of work has been done here to ensure that the viewpoint itself is pleasant and looks nice. We look out over the neighbouring island of La Graciosa, which is a national park. We anchored there six years ago after receiving permission from the authorities. We would have liked to do it again, but we were not able to get an anchor permit this time.
We continue to Manrigue’s masterpiece, Jameos del Agua. The architect has used a long lava tunnel to build a fantastic facility with an underground auditorium, pond and several restaurants. We can't help but be impressed.

2023-03-26
It is Sunday and we are preparing to leave Lanzarote and Spain and sail to Madeira in Portugal. We fix things on the boat. To our surprise the supermarket “Hiper Dino” is open on a Sunday and we fill up the storage of snacks for the night watches.

2023-03-27
Fredrik's brother Hadar arrives in the morning and is thrown straight into the sailing. We leave the marina shortly after his arrival. According to the weather forecast we will get good wind for a day and a half, but after that the wind will disappear. We round the island on the south side and head straight for Madeira. Initially, the sea is rough and it gets really bumpy, but the wind stays around 7-8 m/s.

2023-03-28
The waves get smaller after midnight and we make good speed in the half wind. Halfway we pass the Spanish Selvagem islands at such a great distance that we cannot see them. During the day, we exchange the Spanish guest flag for the Portuguese one. The sun is shining and we can even have lunch in the cockpit with the table folded up!

2023-03-29
We get less and less wind and it does not look like it will increase in the next 24 hours. Before lunch we start the engine and motor the last hours towards Funchal. The marina does not answer the phone or VHF, so we anchor just outside and enjoy a good paella dinner at anchor. After two days and two nights at sea it taste fantastic!

2023-03-30
The marina immediately answers our VHF call and offers us a berth. Six months ago we were anchored at the same place without getting a place in the marina, we therefore immediately accept the berth even though the high price. Before lunch we are moored in marina Funchal. We are happy to be back on Madeira!